Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt man ska arbeta med problemlösning, är det individuellt och/eller i grupp. Nästa fråga som jag hade i fokus handlade om vad läraren ska tänka på för att engagera alla elever i arbetet. För att få svar på dessa två frågor studerade jag en del forskning inom område. Lärarens roll, Grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade på när det gällde teorin. För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att få en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag på en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som läser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp då de skulle lösa två problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas åsikter angående dessa två sätt att arbeta.

Syftet med denna undersökning var att studera var fokusen hamnar i ett Grupparbete, är det i den sociala processen eller i den kunskapsmässiga lärandeprocessen? För att ta reda på detta gjorde vi en empirisk studie på två skolor i Luleå Kommun. Vi har samlat in data genom enkäter, observationer och intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes med elever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om Grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna genomfördes med fyra lärare för att få deras syn på arbetsmetoden.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid Grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att Grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

This is a comparative study between traditional group work and cooperative learning among 9 graders at a Swedish high school. The classes did an assignment that involved translating and then both students and teachers answered a questionnaire. An example of how profitable cooperative learning is is the fact that the speech activity was more equal in the cooperative groups. All the students in the cooperative groups had to contribute to the assignment in order to fulfill the assignment. The reason for higher speech activity is the structure of cooperative learning, which involves roles suited for the assignment.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2006 Filimon Fasola, Magdalena (2006) Könssegregerat eller könsintegrerat Grupparbete? (Gender segregated or gender integrated workgroups?) Malmö: Lärarutbildnnigen Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper eleverna har i de klasser jag undervisade i under min vft. Undersökningen gjordes i två klasser, en sjua och en åtta. Arbetet avgränsades av tre frågeställningar: ? Vilken inställning har eleverna till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har vanan att umgås med det motsatta könet utanför skolan någon betydelse för hur eleverna ser på arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har gruppsammansättningen någon betydelse för hur eleverna arbetar? Arbetet grundar sig på litteraturstudier och en kvantitativ undersökning som består av en enkät. Min slutsats är att både pojkarna och flickorna i undersökningen föredrar könsintegrerade grupper. Nyckelord: Genus, Grupparbete, könsintegration, könssegregation Författare: Magdalena Filimon Fasola Handledare: Elna Johansson.

Titel: Barns samlärande - Förstaklassares Grupparbete i matematik. Författare: Jennie Oscarsson Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur man som lärare kan skapa mest gynnsam gruppindelning utifrån barnens förståelse och genus, för att få optimalt samarbetsklimat och grupproduktivitet. Frågeställningar 1. Hur samarbetar mångkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem? 2. Hur upplever mångkulturella barn arbete i grupp, samlärande och ensamarbete i matematik? Den teoretiska utgångspunkten vilar på Vygotskijs tankar om samlärande, samt tidigare forskning inom området. Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjälp av videoinspelning, i speciell undersökningsmiljö.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolår fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen fråga i grupp, genom att uppmärksamma och göra en granskning av innehållet i kommunikationen. I arbetet användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes enkät för att ta del av elevernas attityder till Grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om själva uppgiften. Vidare visade resultatet även på vilka sätt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att Grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett Grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jämförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrån den demokratiska skolans värdegrund, styrdokument, lagstiftning och även jämlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehållit traditionellt Grupparbete med självvalda grupper och Grupparbete med slumpvis vald sammansättning. Gruppenkät har använts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvärdering av mitt experiment. Observation har använts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

I detta examensarbete har lärares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgång av vad litteraturen tar upp angående problemlösning och även en kort genomgång av olika kunskaps- och lärandeperspektiv. Därefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare som undervisar i matematik på högstadiet. Lärarna i denna studie framhåller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förståelse, verklighetsanknytning och tänkande. Det finns dock olika synsätt på varför dessa komponenter är viktiga och detta beror till stor del på att lärarna har olika syn på lärande och kunskap.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att Grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination.

Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever Grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (Grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således Grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av Grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts.