Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmÄga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde omrÄdet dÀrför att vi under tidigare praktikperioder lagt mÀrke till att en del elever har haft svÄrigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mÀta resultatet har vi anvÀnt oss av för- och efterundersökning samt enkÀter med bÄde en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen anvÀnde sig Àven av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla förstÄelse om hur en grupp vuxna flyktingar frÄn Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förÀndrat deras tillvaro. Studien fokuserar pÄ en grupp flyktingar som kom till Sverige pÄ 1990-talet och kort dÀrefter bestÀmde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berÀttelser analyserades och tolkades utifrÄn en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som Àr viktiga för informanternas val att studera pÄ högskola. Dessa Àr: bekrÀftelse frÄn omgivningen, tillrÀckliga sprÄkkunskaper och trygg ekonomi.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi med olika övningar och lekar kunde öka barns sjÀlvförtroende att tala inför grupp genom en integration mellan Àmnena idrott och svenska. Undersökningen genomfördes i Är 5 i LuleÄ kommun under en sjuveckorsperiod. Eleverna fick i övningarna och lekarna trÀning i att exponera sig inför grupp. En tanke frÄn oss nÀr vi valde ut övningarna till undersöknngen var att de skulle kÀnnas roliga och engagerande för att fÄ en positiv effekt. Resultatet erhöll vi genom att dela ut en enkÀt i början och slutet av vÄr praktikperiod, samt genom iakttagelser i form av vÄra personliga loggböcker.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sÀttet som lÀrandets innehÄll behandlas i matematik under tvÄ lektioner i Ärskurs 4 om ekvivalens, samt titta pÄ om det intentionella lÀrandeobjektet var förenligt med det iscensatta lÀrandeobjektet. Studien kommer Àven att titta pÄ ifall eleverna lÀrde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frÄgor anvÀnds learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsÀttningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar ocksÄ att skillnaderna var vÀldigt smÄ mellan de bÄda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbÀttrat sig pÄ uppgiften de undervisades om under lektionen.

Syftet med min uppsats var att ta reda pĂ„ hur en grupp lĂ€rare arbetar med kĂ€llkritik för internet i skolan, hur en grupp elever anvĂ€nder sig av internet i skolarbetet, samt om eleverna tror pĂ„ det som sĂ€gs och skrivs och kan kritiskt granska de fakta de hittar. Detta har jag undersökt genom att intervjua en grupp elever i Ă„rskurs 4 till 6 samt deras lĂ€rare pĂ„ en skola i PiteĂ„ kommun. Jag har intervjuat lĂ€rarna och eleverna kring deras uppfattningar om undervisningen kring kĂ€llkritik. Slutsatsen jag kom fram till visar att kĂ€llkritik för internet inte Ă€r ett prioriterat undervisningsomrĂ„de utan mer ett bihang. Även internetanvĂ€ndandet i allmĂ€nhet Ă€r ett eftersatt omrĂ„de.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om nio andrasprÄkselevers grammatiska kompetens i anvÀndningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ stÀllning samt spetsstÀllning.  Eleverna lÀser pÄ nivÄerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare pÄ vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrÄn processbarhetsteorin, som Àr en vedertagen teori över andrasprÄksinlÀrning. Processbarhetsteorin sÀger i stora drag att svenska lÀrs in i fem bestÀmda grammatiska steg vilka kommer i en bestÀmd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrÄn en bildserie pÄ Ätta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras pÄ processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar ocksÄ mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige pÄ 1970-talet. Syftet Àr att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken nÀr de bÄda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som anvÀnts i studien Àr dessa bÄda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda Äsikter gÀllande de ovan nÀmnda frÄgorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och lĂ€ka venösa bensĂ„r Ă€r att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lĂ€mna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gĂ€llande bensĂ„rs pĂ„verkan pĂ„ livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnĂ„s samt sammanstĂ€lla ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: BensĂ„r och kompressionsbehandling bĂ„de under och efter sĂ„rlĂ€kning inverkar negativt pĂ„ patienternas livskvalitet. Över hĂ€lften av patienter med bensĂ„r upplever smĂ€rta av varierande grad.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip bestÄr av egetövande, lektioner för respektive instrumentlÀrare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hÀnger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i vÀldigt liten utstrÀckning. I det hÀr arbetet vill jag hÀvda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbÀttras avsevÀrt om kursplanen Àven tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under vÄren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blÄsmusiker pÄutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Forskning har visat att förmÄgan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark frÄn grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero pÄ att vissa individer har mer erfarenhet och trÀningav sÄdana bedömningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka omdet Àr möjligt att förbÀttra förmÄgan att diskriminera mellan korrektapÄstÄende frÄn felaktiga, genom att ge mÀnniskor tillgÄng till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frÄgeformulÀr dÀr defick bedöma olika pÄstÄende. Resultatet visade att de som hade fÄttinstruktioner var bÀttre pÄ att bedöma olika pÄstÄende Ànkontrollgruppen, under förutsÀttningar att korrelationen mellanosÀkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av pÄstÄende..