Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material pĂ„ marknaden idag. En av dessa materialgrupper Ă€r glaskeramer som framstĂ€lls genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfĂ€rgning av cementskarven beror pĂ„ ett flertal faktorer, dĂ€ribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvĂ€tskor. De adhesiva cementen Ă€r mycket teknikkĂ€nsliga. År 2002 introducerades de sjĂ€lvadhesiva cementen genom RelyX? Unicem.

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lÀttare löser matematiska problem i grupp Àn de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod anvÀndes enkÀter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod pÄ sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de pÄ en enkÀt, för att se hur eleverna upplevde arbetssÀttet.

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

SammanfattningTitel: Om individer fÄr förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta dÄ ses kunna förÀndra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik MÀkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLÀrosÀte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den hÀr studien bygger pÄ tidigare forskning som visat att om en vÄrdsökande i vÀntan pÄ sin lÀkartid fÄr hjÀlp till sjÀlvhjÀlp fÄr denna patient ut mer av behandlingen, jÀmfört med en patient som endast fÄtt vÀnta pÄ sitt lÀkarbesök. Det kan dÄ tolkas som att nÄgon form av sjÀlvhjÀlp, förberedelse, innan behandlingen Àr gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gÀlla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete fÄr information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det dÄ förbÀttra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge nÄgon inverkan pÄ elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsÀtter med grundlÀggande begrepp och egenskaper hos grupper sÄsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjÀlp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ Àr abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvÀndningen till Lagranges sats i allmÀnhet inte gÀller men att Sylows satser finns istÀllet. Med hjÀlp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 Àr av primtalsordning.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför elever vÀljer att arbeta i grupp, dÄ de har möjlighet att vÀlja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid nÄgra tillfÀllen dÄ de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder pÄ att eleverna vÀljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med denna studie Ă€r att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer pĂ„verkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever Ă„terhĂ€mtar sig frĂ„n stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte Ă€r enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt Ă€r brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svĂ„righeter för eleverna att bemĂ€stra stressfyllda situationer.