Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syftet med denna studie Àr att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens anvÀndande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att fÄ en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda omrÄdet. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lÀmpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. UtifrÄn sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrÄn ett manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjÀrtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ÀndamÄlsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjÀrtgymnastikgrupp pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

SprÄket Àr i stÀndig förÀndring vilket innebÀr att sprÄkligt material med tiden förÄldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn Àr det viktigt att testmaterialet innefattar ord som Àr vÀlkÀnda för barn eftersom förstÄelsen för materialet kan inverka pÄ mÀtresultatet. Det talaudiometriska test som idag anvÀnds för barn bygger pÄ ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie Àr en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.Syftet med föreliggande studie var att berÀkna och jÀmföra ordfrekvens och antal ordformer utifrÄn inspelade samtal mellan de deltagande barnen i Äldersgrupperna 5-8 Är (Grupp 1) respektive 9-12 Är (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 Är deltog i studien.

Handen har en central roll i mÀnniskans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador berÀknas till cirka 50 personer per Är. Det Àr dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en ÄtergÄng till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmÀnhet minskad tillfredstÀllelse, sorg och besvikelse vilket ger dÄlig sjÀlvkÀnsla.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhÄleskador Àr vanligt hos svenska rid- och travhÀstar i trÀning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador pÄ regelbundet ridna IslandshÀstar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tÀvlingsmoments eventuella inverkan pÄ munhÀlsan hos hÀstar undersökts. Tre olika grupper av IslandshÀstar i olika rid/trÀningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tÀvlande hÀstar som precis avslutat ett tÀvlingsdeltagande.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.