Sökresultat:
19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 46 av 1278
LĂ€romedel i matematikundervisning ? pedagogens val
Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.
Förortsslang : En kvalitativ studie om förortsslang i grundskolans tidigare Är
Purpose: The purpose of this study is mainly based on teachers and students attitudes towards multiethnic youth language in primary school. The study will answer two questions; what are teachers and students attitudes towards multiethnic youth language used among young people? And what significance does the multiethnic language have for its identity? This study will also research whether the slang shows signs of group membership.Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made with fifteen teachers and pupils from primary schools. The study is based on the participated teachers and students attitudes views of the multiethnic youth language. This study cannot give an overall view of the teachers and students answers of the languages that are spoken among young people.Result and conclusions: The result of this study showed that multiethnic youth language is used mostly among children and teenagers growing up in multilingual urban neighborhoods in south of Stockholm.
Hur formas lÀraridentiteten hos de nyexaminerade lÀrarana
Abstract Arbetets art: 10 poÀng C-uppsats Sidantal:45 Titel: LÀraridentitet ? Hur den har formats under det första Äret i verksamheten, vad lÀrarutbildningen haft för roll och vad kan tÀnkas hÀnda sen? Författare: Anna Ohlsson och Therese Andersson Handledare: Ann?Christin Eklundh Datum: 2006-01-03 Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har examensprofil grundskolans tidigare Ärs- lÀrare. Eftersom vi mycket snart Àr utexaminerade och Àr pÄ vÀg ut i lÀraryrkets vÀrld har vi blivit intresserade av hur lÀraridentiteten utvecklas under det första Äret och vad lÀrarhögskolan gett oss för bakgrunds kunskaper. Med dessa funderingar som utgÄngspunkt har denna c-uppsatts arbetats fram. Syfte: Arbetets syfte Àr först och frÀmst att undersöka vad de nyexaminerade lÀrarna har för tankar kring begreppet lÀraridentitet.
Delade livsvÀrldar : Upplevelser av en nÀrstÄendes synnedsÀttning eller blindhet
UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..
Individuell bedömning i gruppen-ett omöjligt uppdrag?
HÄllbar utveckling
? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan?
Isabell Andreasson
Renée Nilsson
VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ:
- Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling?
- Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden?
- Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun?
- Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling?
I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.
Att lusa Pelle : en studie om kartlÀggning i teori och lÀrares praktik
Syftet med studien var att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av kartlÀggning för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Vidare ville vi utifrÄn det försöka ta reda pÄ hur de ser pÄ arbetet med kartlÀggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarades av 57 respondenter. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgor: I vilken grad anvÀnder sig lÀrare av kartlÀggning? PÄ vilket sÀtt sker kartlÀggningen? Varför kartlÀgger lÀrare elever? samt vad lÀgger lÀrare vikt vid nÀr de kartlÀgger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter anvÀnde sig av kartlÀggning i nÄgon form för att se och bedöma elevers lÀsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gÄnger per termin och att LUS (LÀsutvecklingsschema) var det kartlÀggningsmaterial som de anvÀnde sig av i störst utstrÀckning.
DÄ behöver man utbildning, annars blir det bara pannkaka! : Fyra lÀrare för grundskolans tidigare Äldrar om musikintegrering
Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.
Classroom instruction and outdoor education-A comparison between classroom instructions and outdoor education
Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa tvÄ arbetssÀtt som lÀrare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lÀrare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare Är om hur de ser pÄ klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:
Vilka Àr för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik?
Varför anvÀnder lÀrarna en viss undervisningsmetod mer?
Har omgivningen nÄgon pÄverkan för att bedriva utomhuspedagogik?
I resultatet och analysen framkommer det att lÀrarna har ungefÀr samma syn pÄ klassrumsundervisning.
Kvinnligt+flicka/manligt+pojke=traditionella könsmönster : en semiotisk bildanalys av grundskolans tidigare Ärs matematikböcker
This essay focuses on the pictures in mathematics books for elementary school. The purpose was to see if images in mathematics books for elementary school show traditional gender roles.The aim of the essay has been broken down into following research questions:Vilka fÀrger förknippar de olika matematikböckerna till pojkar/mÀn respektive flickor/kvinnor?How many times were girls/women and boys/men illustrated in the mathematics books?What behavior is associated with masculinity and femininity?Which colours are associated with boys/men and girls/women in the mathematics books?I used a semiotic image analysis method to study the pictures presented in the mathematics books. The theories in this essay were used to see how society makes girls become girls and boys become boys and in what ways the genders are portrayed in relation to each other. In addition, the theories include the question of whether a specific colour is given to a specific gender? The analysis evidently confirmed that the images in the mathematics books demonstrated traditional gender roles.
?Dom Àr ju olika? : En intervjustudie om lÀrares uppfattningar om könskillnader i skolprestationer
Denna C-uppsats behandlar lÀrares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskÀmnet. VÄr bakgrund Àr den forskning som visar att pojkar, framför allt pÄ senare Är, halkar efter flickor betygsmÀssigt. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr fem pedagoger i grundskolans tidigare Är uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nÀmnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer bÄde mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskÀmnet Àr relativt lika men att hur man tÀnker kring orsaker och ÄtgÀrder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig Ät avsevÀrt.
Litteratursyn i grundskolans tidiga Är
Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.
Svenska med hela kroppen: en studie om Àmnesintegrering i
skolan
VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.
Reggio Emilia filosofin i teori och praktik - En undersökning av Reggio Emilia inspirationen i grundskolans senare del
Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..
Individualisering i den pedagogiska praktiken
SAMMANFATTNING
Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice).
Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola.
Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.
LĂ€rares upplevelser av en utvecklingssatsning i matematik
Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.