Sökresultat:
19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 45 av 1278
Ett steg mot FörÀndring? : En analys av lÀroböcker i engelska för grundskolans tidigare Är
The Swedish educational system has taken a step toward change in hopes of a better education by presenting a new national curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr 11). I have therefore chosen to analyze the textbooks Champion 4 and Portfolio based on the objectives and areas of knowledge for grades 4-6 found in the syllabus for English in Lgr 11 in order to find out whether or not the textbooks are in harmony with the syllabus and if the textbooks can be used to help students meet the requirements found in the syllabus for the English subject.The purpose of this study is to analyze selected textbooks for the English subject for students in fourth grade to find out which of the curriculum?s requirements are met for grades 4-6, that is, goals and areas of knowledge and if they can be used in the compulsory school.The results of this study show that the analyzed books can be used in an education that today follows a new curriculum. However the education should not only be based on the textbooks. The teacher must take responsibility for designing an education that suits the intended student group, but also provides students with different learning styles an opportunity to develop in their individual ways.
Konstruktion av genus och traditionella könsroller i skolan
Syftet med undersökningen Àr att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare Är för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstÀrker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att personal inom skolan ska arbeta för att frÀmja jÀmstÀlldheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det Àr pedagogers skyldighet att arbeta för en jÀmstÀlld skola.
Olika lÀrarprofessioner i ett arbetslag: vid ett rektorsomrÄde i Bodens kommun
Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka problem och möjligheter som uppstÄr nÀr tre tidigare verksamheter med sina fristÄende yrkeskÄrer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lÀgre Äldrar. YrkeskÄrerna Àr fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare 1- 7 Är. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien Àr en fallstudie av ett arbetslags arbete (VÀxa i lÀrande), pÄ en 6-9 Ärs skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förvÀntningarna pÄ VÀxa i lÀrande var skiftande bland de tre yrkeskÄrerna.
EU:s utbildningsvisioner : En bra start i skolan?
Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. DÄ dagens nationella utbildningspolitik starkt pÄverkas av internationella instanser dÀr skolan successivt blivit en transnationell angelÀgenhet Àr det vÀsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sÄdan granskning kan upptÀckter göras gÀllande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivÄer skrivits fram och vilken position skolans tidigare Är i sÄ fall fÄr. Studien har huvudsakligen utgÄtt frÄn en textanalys med inspiration frÄn diskursteorin och kritisk diskursanalys.
Musik : ett instrument för lÀrande? En studie av hur lÀrare anvÀnder musik i undervisningen
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare inom grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av musik i undervisningen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilka olika sÀtt de anvÀnder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger pÄ nio kvalitativa intervjuer med bÄde klasslÀrare och musiklÀrare. Jag har funnit att resultatet frÄn den empiriska undersökningen till stor del stÀmmer överens med den litteratur som finns inom Àmnet. Resultatet visar att musiken anvÀnds pÄ olika sÀtt av lÀrarna.
BrÄkrÀkning, ett problem? : - UtifrÄn lÀrarperspektiv och elevperspektiv.
SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.
Om individanpassad matematikundervisning i praktiken : en intervjustudie med tre pedagoger i grundskolans tidigare Är
Studies show that the performance of Swedish students in the subject of mathematics is to be considered somewhat average. The government has therefore decided to assist with extended project funding to schools on a local level in order to improve these results.Schools will, unlike before, practice teaching suited for the individual needs of students based on their previous experiences, knowledge level, language comprehension and their environment. This is also clearly stated in the Swedish school curriculum.My survey shows how three teachers in primary school actually work towards individualized teaching of mathematics and what methods they prefer. This survey also answered what these teachers considered to be the obstacles and opportunities with individualized teaching methods. The difference in approach of how to practice this has also been documented.The survey, based on interviews and class observations, have been analyzed and compared to previous research and theories in the field of teaching practices.
Fyra pedagoger och bildÀmnet
Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.
Elevers ansvar i skolan : En studie om pedagogers syn pÄ elevansvar i grundskolans tidigare Är
Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.
IKT i skolan : En intervjustudie av lÀrares attityder
Denna studie handlar om lÀrares attityder till informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syftet med studien Àr att ta reda pÄ lÀrares attityder till IKT samt hur de arbetar med IKT i undervisningen och i vilket syfte. För att ta reda pÄ detta stÀllde vi oss dessa frÄgestÀllningar:- Vilken Àr lÀrares attityder till IKT?- Vilka huvudsakliga faktorer pÄverkar lÀrares attityder till IKT?- Hur arbetar respondenterna med IKT i undervisningen och i vilket syfte?Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer med fyra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. Bearbetningen av insamlad data gjordes utifrÄn en sammanfattningsmetod som syftar till att koncentrera vissa delar av texten.
Inkluderas eleverna? : En undersökning av tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.
GrundskollÀrare i SO : Att utbildas, anstÀllas och undervisa som lÀrare i SO pÄ grundskolans senare Är
Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : metodval ur ett lÀrarperspektiv i olika skolformer
Syftet med studien Àr att jÀmföra olika uppfattningar om metoder som nÄgra lÀrare i grundskolan tidigare Är och grundsÀrskolan anvÀnder för att hjÀlpa och stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dÄ tio lÀrare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare Är och fem i grundsÀrskolan. LÀrarna Àr verksamma pÄ sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lÀrare i bÄde grundskolan och grundsÀrskolan anvÀnder flera olika metoder i sitt arbete med lÀs- och skrivinlÀrning samt nÀr de fÄr elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.
Den pedagogiska mÄltiden : En kvalitativ studie om pedagogers och elevers tankar och uppfattningar kring mÄltiden i skolan
Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.
Musiklektion för en musikmatad generation. : En studie av olika faktorers pÄverkan vid musiklektionsplaneringar i Ärskurs 4-6.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrares musiklektionsplanering i Ärskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som pÄverkande faktorer, men Àven styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till Àmnet. Barn i denna  Äldersgrupp, 10-12 Är, Àr pÄ vÀg in i förpuberteten. Uppsatsen nÀmner  hur elever kan reagera beroende pÄ om lÀraren Àr man eller kvinna. Skolan Àr inte oberörd av samhÀllets gigantiska musikutbud. Eleverna stÀller större krav pÄ lektionsinnehÄllet Àn tidigare.