Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i Grundskolan har. Frågeställningarna är följande:- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i Grundskolan?- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i Grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur personalförändringar påverkar särskoleelever som är integrerade i Grundskolan. Den typ av personalförändring som avsågs i studien var när elevassistenter slutade arbeta på skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer genomförts där både särskoleelever, elevassistenter och pedagoger har fått delge sina erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att det uppstod en orolig situation när beskedet kom, samt under den perioden som pågick fram till att särskoleeleverna, elevassistenterna och pedagogerna fick veta hur den nya situationen skulle bli. Det uppstod även en sorg mellan särskoleeleverna och elevassistenterna, eftersom en nära relation byggts upp emellan dem.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i Grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Lärare i Grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i Grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder.

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för Grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för Grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna. Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på Grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i Grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av Grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i Grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i Grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i Grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i Grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i Grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala Grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i Grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom Grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska Grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i gymnasieskolan.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i Grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan.De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade.

Under de år jag själv gick i Grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i Grundskolan.