Den tilltagande bristen pÄ tillgÀngliga bostÀder pÄverkar pÄ lÄng sikt förutsÀttningarna för den ekonomiska tillvÀxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller dÀrmed en viktig roll i den ekonomiska vÀlfÀrden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrÄgan pÄ bostÀder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslÀgenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som pÄverkar investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.

Vad gör en enhetschef och hur förhÄller de sig till sin frihet att bestÀmma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala Àldreomsorgens sÀrskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehÄllsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrÄn valda teman för att besvara syfte och frÄgestÀllningar och analyserades utifrÄn teorierna GrÀsrotsbyrÄkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm?s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law.

Det har gÄtt drygt tio Är sedan teknikÀmnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmÄl i och med LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick frÄn att vara regelstyrd till att bli mÄlstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att fÄ kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget GodkÀnt (G) vad gÀller timantal, organisation och ÀmnesinnehÄll. Genom att fokusera pÄ ett av teknikens mÄl har jag ocksÄ undersökt hur lÀrarna har tolkat mÄl och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta fÄr för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lÀrare frÄn fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

HÀlsa Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt i vÄrt samhÀlle och nya idéer kring hÀlsosamma och ohÀlsosamma livsmedel, dieter och trÀning fÄr ett stort utrymme i media. Arbetets syfte Àr att undersöka idrottslÀrares förhÄllningssÀtt till hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssÀtt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslÀrarnas yrkesverksamma Är inom yrket och kön pÄverkar deras syn pÄ undervisningen. Detta görs genom att en enkÀtundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslÀrare i grundskolans senare Är som ingÄr i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssÀtt kring hÀlsa hos idrottslÀrare och att hÀlsa Àr nÄgot diffust för mÄnga inom yrket.

Uppsatsen Àr en studie av hur förvaltningsideal pÄverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet Àr under förÀndring. Den ger ocksÄ en kort genomgÄng av de tvÄ vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar Àven ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi hÀrigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal Àr under förÀndring.VÄr metod Àr huvudsakligen baserad pÄ kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stÀrks vÄr hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrÄn ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan pÄ kommuner, och att förvaltningen inte strÀvar mot ett weberianskt ideal utan istÀllet söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ÄndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.