Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Undersökningens syfte Àr att studera olika perspektiv pÄ förÀldrarinflytande i grundskolan, statens, lÀrarens och förÀldrarnas. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur staten/samhÀllet, lÀrarkÄren och förÀldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har anvÀnt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhÀlle, LÀrartidningen, SkolvÀrlden samt officiella tryck frÄn riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhÄllandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hanterandet av mÄl för god ekonomisk hushÄllning i kommunen och dess pÄverkan pÄ den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med mÄlet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primÀrdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, KÀvlinge och Osby kommun. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med sakkunniga bitrÀden. SekundÀrdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dÄligt. Det rÄder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö stÄr det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igÄng men det saknas lÄngsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra Àr nÄgra orsaker. HyresnivÄn sÀtts efter det sk bruksvÀrdessystemet dÀr de kommunala allmÀnnyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Enligt vÄr uppfattning Àr diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat Àmne, bÄde pÄ grund av Àmnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet Àr Àven att undersöka vad som styr lÀrares val av metod och innehÄll i undervisningen.För att undersöka detta anvÀnder vi oss av en kvalitativ strategi dÀr empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslÀrare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar pÄ att praktiska och teoretiska metoder inte fÄr lika stort utrymme i undervisningen. Vi har Àven funnit att det förekommer faktorer som styr lÀrarnas val av metod och innehÄll i undervisningen och att vissa faktorer pÄverkar mer Àn andra.Slutsatser vi har kommit fram till Àr bland annat att det finns en mening med att anvÀnda varierade undervisningsmetoder. Att lÀrarnas syn pÄ ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsÀmnet i vÄr studie inte skiljer sig anmÀrkningsvÀrt frÄn vad lÀrare ansÄg om detta i en Nationell utvÀrdering som gjordes för tio Är sedan..

Bakgrunden till min studie Àr ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till vÀlbefinnande för Àldre. I det sammanhanget blev den kommunala trÀffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse kring vÀlbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala trÀffpunkten som exempel. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur Àr trÀffpunkten organiserad?Vilka betydelser har trÀffpunkten för de Àldre och deras vÀlbefinnande?För att nÄ syftet har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det nationella provet. För att ta reda pÄ detta nÀrmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för Ärskurs nio i grundskolan. De frÄgestÀllningar jag kommer att stÀlla handlar om det nationella provets olika syften och om frÄgor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsÀttning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa pÄ en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lÀrare.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstÄr och hur lÀrare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur ett antal lÀrare och förskollÀrare i grundskolan tÀnker och resonerar kring begreppet stress..

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.

Hur upplever eleverna pÄ skolan hÀlsoundervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som stÄr i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den upplevda hÀlsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda pÄ vad eleverna lÀr sig under de senare Ären pÄ grundskolan dÀrför har vi valt att intervjua 16 elever i Ärskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 Àr att de under hela sin skoltid följt den lÀroplanen.   Mycket av hÀlsoundervisningen sker utanför Àmnet idrott och hÀlsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hÀlsoundervisningen.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vĂ„rt intresse av att ge frihet Ă„t intervjupersonerna att uttrycka det de ansĂ„g vara vĂ€sentligt. Uppsatsen Ă€r av deduktiv karaktĂ€r och en teoretisk referensram har sammanstĂ€llts utifrĂ„n befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgĂ„ende inblick angĂ„ende hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest vĂ€sentliga vi har kommit fram till i vĂ„ra slutsatser Ă€r att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka hĂ€nder och lĂ„ter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men dĂ€r finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av mĂ„len i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som Ă€r kopplat till Ă€gardirektiven, kan man öka motivationen.

Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..