Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och dÄ frÀmst vilka faktorer det Àr som orsakar stress. Syftet med uppsatsen Àr att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsÀtts för. För att finna stressfaktorerna sÄ valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vÄrt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har anvÀnt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

Den Europeiska Unionen har pÄ senare Är stÀllts inför en utmaning dÄ en alltmer utbredd euroskepticism rotar sig hos medlemsstaternas befolkningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan att en medlemsstat har ett ekonomiskt gynnsamt eller ogynnsamt förhÄllande till EU, och euroskepticism mellan Är 2007 och 2011. Detta har gjorts genom att studera hur EU-budgeten utformas och hur den senare fördelas bland medlemsstaterna, dÀrefter har Eurobarometerns enkÀtundersökningar legat till grund för att fÄ ta del av hur opinionen kring EU ser ut bland befolkningarna. I studien Àr EU:s samtliga 27 medlemsstater inkluderade. Resultatet visade att graden av euroskepticism under den studerade tidsramen har förÀndrats till det vÀrre..

I denna uppsats har jag, bÄde kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 lÀroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsomrÄde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framtrÀder i lÀroböckerna i religionskunskap för vÄra elever pÄ grundskolan. För att kunna göra en sÄdan analys har jag anvÀnt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ?den andre?.Faircloughs sprÄkliga verktyg som transitivitet och modalitet har anvÀnts för att kunna syna om det förekommer nÄgra vÀrderingar om katoliker och katolicism.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergÄtt flera stora förÀndringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det Àr bara en frÄga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsomrÄde sÄ att de inom systemet för finansiering fÄr bÀst verkan.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker Àven i vilken utstrÀckning eleverna anser att detta Àr till hjÀlp i deras lÀrande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av tvÄ instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet tÀljning, dessa Àr konstruerade och presenterade för tvÄ grupper av informanter. Informanterna Àr frÄn olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet Àr insamlat via observationer och enkÀtfrÄgor.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera de barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi redan i förskolan. Vi frÄgade oss hur pedagogerna i sÄ fall kan identifiera barnen samt hur vi kan underlÀtta för barnen i deras senare lÀs- och skrivinlÀrning. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat fyra logopeder och en specialpedagog som arbetar med barn med sprÄkstörningar eller lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Resultaten visar att det gÄr att identifiera barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter redan i förskolan. Barnen har svÄrt att rimma, kan inte sÀtta ihop/ta isÀr ord, kan inte lyssna ut ljud i ord, Àr inte intresserade av att lyssna pÄ böcker.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.