Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Bakgrund: Dikotiska tester kan anvÀndas som del i testbatteriet för utredning av hörseluppfattningsstörning (APD, eng. auditory processing disorder) samt vid differentialdiagnostisering. I Sverige har dikotiska tester anvÀnts i studier dÀr försökspersonerna varit 11 Är eller Àldre. Utanför Sverige har studier dock gjorts pÄ barn frÄn 5 Är och uppÄt.Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta fram ett normalmaterial avseende dikotiska tester för elever i Ärskurs 1, 2, 3 respektive 4 i grundskolan.Metod: Dikotiska tester har utförts vid tvÄ grundskolor, pÄ totalt 53 elever i Ärskurs 1-4. Testmaterialet bestod av siffror, stavelser samt meningar, vilket rapporterats med riktad rapportering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till ökad förstÄelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkÀter. UtgÄngspunkt Àr teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmÀnhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av vÀktar- och förkÀmperollerna i budgetprocessen.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats vÀldigt mycket om integrering av grundsÀrskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt Àmne i mÄnga Är blev vi uppmÀrksamma och nyfikna pÄ vad lÀrare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlÀgga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Vi har tittat pÄ vad forskning och vad skollag och lÀroplan menar och anser om en skola för alla dÀr integrering Àger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, pÄ en skola i vardera av de tre kommunerna.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

I dagens skolpolitik Àr det, och har det varit, debatt kring musikÀmnet. I den nya lÀroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nÀmligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt Àmne. Detta har sÄledes vart debatterat bland sÄvÀl lÀrare som politiker. För en blivande musiklÀrare vÀcker detta tankar och funderingar kring musikÀmnets utveckling. Kanske kan detta Àven komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga musikundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv med hjÀlp av de olika kursplanerna i musik.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personal pÄ ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för vÄldsutsatta kvinnor tolkar och förstÄr vÄld i nÀra relationer. Jag Àr ocksÄ intresserad av att göra jÀmförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nÀmnda verksamheter: tvÄ personer frÄn ideella kvinnojourer, tvÄ frÄn kommunala verksamheter, samt tvÄ frÄn socialtjÀnsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som Äterfinns i materialet, varefter jag jÀmfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framtrÀdande resultaten Àr att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ mÀns vÄld mot kvinnor, dÀr man ser vÄldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istÀllet vÄldet mer som en familjekonflikt, som kan bero pÄ att familjen befinner sig i en svÄr livssituation. HÀr Äterfinns ocksÄ förestÀllningar om de sÀrskilda svÄrigheter som kan drabba invandrade familjer nÀr man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsÀtt kan delvis förklaras med att man arbetar pÄ olika sÀtt, samtidigt som de olika synsÀtten ocksÄ ger olika lösningar pÄ problemet, vilket fÄr konsekvenser för hur man arbetar.