Sjuksköterskors huvudsakliga uppgift Àr att bedöma, lindra och utvÀrdera smÀrta. MÄnga Àldre med lÄngvarig smÀrta förvÀntar sig att vÄrdpersonalen ska uppmÀrksamma deras behov av smÀrtlindring. Syftet med vÄr studie var att beskriva sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till Àldre personer med smÀrtproblematik inom kommunala Àldreboenden. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta legitimerade sjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet av arbete inom den kommunala Àldreomsorgen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att det Àr svÄrt att tolka och bedöma smÀrta hos Àldre: Att alltid försöka lindra och hjÀlpa: Att ibland tvingas acceptera att inte alltid lyckas.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Denna studie inriktar sig mot lÀsförstÄelseundervisning och vikten av att förstÄ lÀst text. Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas uppfattning om hur undervisning i lÀsförstÄelse bedrivs i grundskolan respektive grundsÀrskolan. Genom att anvÀnda den deskriptiva aspekten pÄ intervjuer försöker vi pÄvisa bÄde fakta och mening utifrÄn respondenternas svar. Vi har anvÀnt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebÀr att insamling av rÄdata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för Àmnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlÀrare i grundskolans senare del i deras syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och mÀnniska-natur traditionen) med tillÀgg av den kritiska traditionen som Graves benÀmner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografÀmnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhÄllande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel pÄ resultatet Àr att MÀnniska-natur traditionen har fÄtt en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lÀrares syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sÄdant samhÀlle men det Àr ofta ett förbisett omrÄde i dagens samhÀllsplanering. I tider dÄ global uppvÀrmning, en ökande vÀrldsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vÄrt samhÀlles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmÀrksammat ÀmnesomrÄde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering pÄ Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera nÀrodlad mat.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.

Syftet med vÄr studie Àr att medvetandegöra och uppmÀrksamma betydelsen av olika faktorers pÄverkan nÀr det gÀller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vilka faktorer anser lÀrarna i vÄr undersökning pÄverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkÀter till verksamma lÀrare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nÄ ut till ett större antal lÀrare och fÄ ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av mÀnniskors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur romerna, med utgÄngspunkt i historielÀroböcker för grundskolans senare Är och utgivna mellan Ären 1995 och 2012, Àr underordnad majoritetssamhÀllet, samt belysa hur lÀroböckernas historieförmedling sker och hur den Àr prÀglad. Uppsatsen skall Àven uppmÀrksamma skillnader i framstÀllningen av romer efter erkÀnnandet i politiska styrdokument och lÀroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: VÄrterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad frÄn 2007 Ärs gymnasiemÀssa. I undersökning ingÄr totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristÄende gymnasieskolor. Huvudresultat: VÄrt resultat visar att det inte Àr sÀrskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristÄende gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.