Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) Àr nÄgot som idag prÀglar vÄrt samhÀlle vilket leder till att dess anvÀndningsomrÄden numera enbart begrÀnsas av vÄr egen fantasi. Att anvÀnda IKT vid kriser ser vi idag som en sjÀlvklarhet, men hur ser egentligen anvÀndningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats pÄ svar frÄn tvÄ kommuner belÀgna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT anvÀnds vid krissituationer. Kommunen sÀger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begrÀnsar i vilken utstrÀckning skolan kan anvÀnda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar ocksÄ att det Àr frÀmst verktygen som personalen anvÀnder i det vardagliga arbetet som ocksÄ anvÀnds till hjÀlp i krisarbetet och att sociala medier anvÀnds i viss mÄn..

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mÀngd av artiklarna om kommunal verksamhet i PiteÄ-Tidningen och Norra SkÄne som Àr kritiskt granskande. Det finns en brist pÄ undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar bÄde resultaten frÄn tidigare forskningar och resultatet frÄn undersökningen som gjorts i den hÀr uppsatsen. Slutsatsen Àr ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna Àr undersökande och tre procent av dem har nÄtt upp till det hÄrdare kravet pÄ en kritisk granskning.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

I den hÀr studien undersöks hur vÀgledning av nyanlÀnda elever pÄ grundskolan gÄr till utifrÄn ett vÀgledarperspektiv. Undersökningen Àr förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser pÄ högstadienivÄ. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvÀgledare intervjuats om arbetssÀtt, syn pÄ anvÀndande av tolk vid samtal och hur de sjÀlva ser pÄ sina styrkor och svagheter som vÀgledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som Àr baserade pÄ information istÀllet för vÀgledning. Informationen handlar om IVIK och vÀgen dit.

Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor pÄ grundskolans senare Är upplever samundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Tidigare forskning visar att flickor fÄr i medelsnitt ett lÀgre betyg i samundervisning Àn vad de fÄr i sÀrundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslÀrare visar att min undersökningsskola hade en mera jÀmstÀlld betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt Àn vad tidigare forskning i Àmnet pÄvisat..

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ av vilka anledningar elever i Ärskurs 9 har valt att inte lÀsa ett modernt sprÄk utöver engelska samt vad som hade kunnat fÄ dem att lÀsa ett ytterligare sprÄk. Skillnader utifrÄn sprÄkval och genus uppmÀrksammas. För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkÀtform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att sprÄk var intressant, viktigt och roligt Àn som tyckte motsatsen. Majoriteten ansÄg att sprÄk var svÄrt.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilken syn lÀrare och elever har pÄInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda pÄ detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare, varav tvÄ arbetar pÄ en kommunalskola och tvÄ arbetar pÄ ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkÀtundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 pÄ vardera skola. VÄr undersökning visaratt lÀrarna och eleverna Àr positivt instÀllda till Internet i undervisningen, men den pÄvisarÀven att eleverna, sÀrskilt de pÄ friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda kÀlla,vilket Àr nÄgot som bekymrar lÀrarna. De menar dÀrtill att kÀllkritik Àr nÄgot man som lÀraremÄste gÄ igenom kontinuerligt för att fÄ eleverna att förstÄ innebörden av det och hur viktigtdet Àr.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillÀmpar anmÀlningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begrÀnsningar samt vad de upplever behöver förÀndras för att underlÀtta arbetet kring anmÀlningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lÀrare i Ärskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjÀlp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade nÄgon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gÄ till vÀga nÀr ett barn Àr utsatt eller nÀr en anmÀlan ska göras.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras pÄ f-6 skolan "Lillskolan"..