DEMOKRATI I RETORIK OCH PRAKTIK
En kvantitativ studie om elevers erfarenheter av demokratiarbetet i grundskolan
Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger. Resultatet visar att den funktionalistiska demokratiteorin är den dominerande, men även att elever i större utsträckning än i resultat från tidigare forskning erfar att den deliberativa demokratin är väl fungerande. Resultatet visar även att elever vill, men inte upplever sig kunna, påverka sin skolsituation.