Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Syftet med arbetet Ă€r att jĂ€mföra den lokalatolkningen av vĂ€rdegrunden i tvĂ„ socioekonomiskt skilda omrĂ„den.Studien utgĂ„r ifrĂ„n att undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i synen pĂ„vĂ€rdegrund i tvĂ„ socioekonomiskt olika omrĂ„den. Tidigare forskning har belystvĂ€rdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehĂ„llsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lĂ€rare frĂ„n tvĂ„ olika omrĂ„den pĂ„visar studien attdet inte finns nĂ„gon skillnad i tolkningen av begreppet vĂ€rdegrund i de tvĂ„omrĂ„dena A och B. DĂ€remot visar undersökningen att respondenterna sĂ€ger att deomsĂ€tter vĂ€rdegrunden pĂ„ olika sĂ€tt i praktiken. Även de problemomrĂ„den sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

Alltsedan den mÄlstyrda lÀroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pÄgÄtt en debatt om svÄrigheten med att tolka styrdokumenten och omsÀtta dem i praktiken. BÄde Skolverket och skolforskare Àr ense om att lÀrare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgÄngspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lÀrare i grundskolans senare del arbetar med lÀroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer dÀr jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lÀrare anvÀnder styrdokumenten i planeringsprocessen, och dÀrefter analyserar jag intervjuresultaten utifrÄn ett kritiskt perspektiv för att pÄ detta sÀtt försöka belysa fördelar och nackdelar med den mÄlstyrda skolan. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visar att lÀrare tolkar styrdokumenten mycket olika.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..

Detta Àr ett arbete om lÀs- och skrivinlÀörning i sÀrskolan. Det Àr en kartlÀgning av olika lÀsinlÀrningsmetoder som anvÀnds i sÀrskolan..

The number of young people that graduate from upper secondary education has decreased while a growing number of young people are in an outside position in the sense that they neither work or study or have any other known occupation. In addition to this the labour market has gone trough changes, which has brought difficulties for some groups to establish themselves on to the labour market. One of the groups that have been affected by this is the young people. As an answer to the increasing number of young people in an outside position, a new law was introduced on the 1st of July 2005. The law is called (kommunala uppföljningsansvaret) and it stands for the municipality's responsibility to follow up on young people between the age of 16-19 years that is not enrolled in any upper secondary school and that does not have any other known occupation.The purpose of this essay has been to examine how the responsible administrations in Helsingborgs municipality view their responsibility to follow up young people between the ages of 16-19 years and the practical application of the law, and also if they can see any risks with not following up on young people in that age span.

Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnÀren Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhÄllande med den kÀnde dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lÄng och produktiv karriÀr och uppsatsens intention Àr att flytta fokus frÄn de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnÀrliga period, rÀknad frÄn slutet pÄ 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes Àr att en radikal stilförÀndring dÄ skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnÀrligt uttryck. Med hjÀlp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrÄgasÀtts varför denna senare period i stort har gÄtt förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

I examensarbetet ?Det ska vÀl leda till lika skolor för alla pÄ nÄtt vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn pÄ situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd i grundskolan Àr fokus pÄ fem personer som Àr verksamma i en grundskola som Àr specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd. FrÄgestÀllningen har sin utgÄngspunkt i en förÀndring i Sveriges skollag som innebÀr att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd utan utvecklingsstörning inte lÀngre har rÀtt att gÄ i grundsÀrskola, alltsÄ mÄste de gÄ i grundskolan. UtgÄngspunkten Àr hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har pÄverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie Àr att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fÄtt en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd har mycket svÄrt att nÄ grundskolans mÄl.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.

Finns det nÄgonting att vinna pÄ att lÀmna skolan ett par Är mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning pÄbörjas och finns det nÄgot vÀrde i de erfarenheter en student eventuellt har frÄn livet utanför skolan? Ser studenter och lÀrare inom musiklÀrarutbildningen nÄgon nytta med dessa vÀrden och ser Àven rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa vÀrden har nÄgon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda pÄ hur de ser pÄ vÀrdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta Àmne Àr komplext och det Àr svÄrt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvÄr. Dock visar de intervjuades svar att det Àr viktigt att dessa frÄgor diskuteras eftersom de flesta Àr överens om att det finns vÀrden i tidigare erfarenheter..

Flyktingmottagande Àr en viktig och högst aktuell frÄga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar dÄ oron i andra lÀnder ökar. Detta leder till att frÄgor uppstÄr kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar LÀnsstyrelserna pÄ uppdrag av staten med kommunerna om hur mÄnga flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstÄr frÄgor kring effekterna av mottagandet och vissa frÄgor Àr svÄra, om inte omöjliga att besvara. FrÄgan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte lÀnsstyrelserna besvara.

Examensarbetet undersöker barn och lÀrares syn pÄ skolformsbytet frÄn ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med 10 barn i tvÄ Äldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lÀrare i den kommunala skolan. Undersökningen bestÄr av reflektioner frÄn barn och vuxna vad gÀller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i frÄga om kunskaper, koncentrationsförmÄga och instÀllningar till utomhusvistelse.