The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic..

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek..

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

In this essay, I interview six users from the website darkside.se, which is an internet community for BDSM practitioners. I?m using Judith Butlers theorys about performativity and heteronormativity, Gayle Rubins model the charmed circle; of which sexualities is regarded as approved and which is not, and Fanny Ambjörnssons explenation of queer theory. With the interviews as my material, I investigate how sex and gender is produced and used in BDSM and at Darkside. I discuss trans, heteronormativity, sexism and hierarchies of power related to sex and gender, in BDSM and at Darkside.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .