Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

MÄnga missbrukare blir nyktra efter att ha varit pÄ behandling och/eller sjÀlvhjÀlpsrörelsemöten, sÄsom AA, dÀr de arbetar utifrÄn riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förstÄelsen av programmet kan ses som ett livslÄngt lÀrande. Tidigare forskning har inte fokuserat pÄ detta samband mellan lÀrande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts dÀr fem nyktra beroende har berÀttat sin livshistoria och vÀg till en lÄng nykterhet. Resultaten överensstÀmmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter Àr fundamentala för nykterhet, sÄsom villighet, kapitulation och öppenhet för förÀndring.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Konkurrensen pĂ„ marknaden blir tuffare och tuffare för mĂ„nga företag och för att vara konkurrenskraftig nĂ€r det gĂ€ller kunskap, forskning och utveckling gĂ€ller det att man har en bra lĂ€romiljö för medarbetarna sĂ„ att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av Ă„tgĂ€rderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssĂ€tt pĂ„ utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssĂ€ttet - Scrum - vill de ha utvĂ€rderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gĂ„ att förbĂ€ttra processen.Syftet med denna studien var att ta reda pĂ„ hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssĂ€tt, scrum, och hur detta har pĂ„verkat deras förutsĂ€ttningar att lĂ€ra.Jag har anvĂ€nt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns ocksĂ„ för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gĂ„tt bra och att det fungerar tillfredstĂ€llande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lĂ€r och att inte hela scrumprocessen anvĂ€nds i sin helhet eller som det Ă€r tĂ€nkt.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den frÄga jag stÀllt mig Àr vilken betydelse gemensamma mÄl och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förÀndringsledarskap samt en kultur som frÀmjar lÀrande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgÄngspunkt i hermeneutiken dÀr framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestÄtt av Ätta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrÄn de mÄl som sattes upp.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lÀrmiljön avseende pedagogiska arbetssÀtt, examinationsformer och lÀrare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lÀrmiljön med hjÀlp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med Ätta vuxenstuderande som lÀst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas tvÄ mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestÄende av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lÀrmiljön utifrÄn de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kÀnnetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kÀnnetecknad av essentiell filosofi.UtifrÄn resultatet diskuterades lÀrarnas roll och ansvar för rÄdande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher?s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer?s dementia.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

De nordiska lÀnderna har en stark tradition av att satsa pÄ vuxenutbildning och livslÄngt lÀrande. I det sammanhanget Àr ocksÄ behovet av att synliggöra, dokumentera och erkÀnna kunskap och kompetens en prioriterad frÄga. Utbildning Nord har anammat detta och startade Är 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för vÀrdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsÄg en pilotgrupp bestÄende av lÀrare och studerande till att prova ett vÀrderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte Àr att undersöker hur denna nya vÀrderingsmetod fungerar i praktiken.

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville ocksÄ ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader till motivationen om vi ser pÄ kön eller Äldersskillnader. Studien Àr tÀnkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas pÄ Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmÀrksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen.I bakgrunden berörs tidigare forskning gÀllande olika motivationsteorier med anknytning till lÀrande. Vidare lyfter vi ocksÄ fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv. Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkÀtundersökning. I vÄr kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkÀter som var fullstÀndigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32mÀn mellan 19 Är och 51 Är. Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation.

Sjuksköterskeutbildningen har sedan dess start i mitten av 1800-talet utvecklats frÄn att ha varit en rent praktiskt inriktad yrkesutbildning till en mer teoretiskt inriktad högskoleutbildning. Denna utveckling har fortsatt vilket innebÀr att klyftan mellan teori och praktik har ökat ytterligare.Mot denna bakgrund Àr syftet med uppsatsen att undersöka vilka krav pÄ lÀrande den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever i den situation hon stÄr inför, nÀr hon med en huvudsaklig teoretisk utbildning möter den kliniska praktiken, samt att analysera hur sjuksköterskorna kan stödjas i att hantera situationen. UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt att utföra en empirisk undersökning, dÀr vi har intervjuat sju sjuksköterskor frÄn Helsingborgs lasarett. Den kvalitativa ansatsen föll naturligt dÄ vi sökte en djupare förstÄelse för sjuksköterskorna och deras situation.I vÄr undersökning kommer vi fram till att det Àr svÄrt för nyutexaminerade sjuksköterskor att ta sig an de krav pÄ kompetens som yrket stÀller. För att klara av situationen behöver de stöd och handledning bÄde frÄn Helsingborgs lasarett och frÄn arbetskamraterna.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

In Adult Education-Restaurant students often have a negative attitude towards the subject of math. Often mathematics is associated with what experiences the students had of this subject in elementary school - experiences that many times reduce the motivation for the same that is so frequent in the catering industry, in different contexts. Mathematics more or less unconsciously permeates restaurant profession at large, and as a chef you must realize the importance of mathematics in your daily work in the kitchen. The purpose of the work is to develop the mathematics lesson weight and volume by planning and designing more stimulating lessons accommodated in the kitchen - combining calculation problems with the work in a real kitchen environment. The aim is to help increase the students? motivation for and understanding of the importance of mathematics in the kitchen work. An action-oriented research method was used where students in a survey were asked to answer questions about their previous experiences with mathematics and how they themselves thought that motivating lessons on mathematics in cooking should be designed. The survey revealed that the majority of the students thought that the mathematics lessons weight and volume preferably should take place in the kitchen.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.