Detta examensarbete syftar till att jÀmföra mellan studie och yrkesvÀgledning pÄ Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat tvÄ studie- och yrkesvÀgledare och sex stycken sökande. HÀlften av intervjuer skedde pÄ respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jÀmförelse av vÀgledningen inom bÄda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna Àven undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förvÀntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvÀgledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvÀgledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn pÄ vÀgledningssamtal. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Norra SkogsÀgarna strÀvar efter att erbjuda kvalitativ service till sina medlemmar. Ett led i kvalitetsarbetet Àr att utbilda sina skogsÀgare. Utbildningar ges bÄde direkt av Norra SkogsÀgarna samt genom studieförbund. Syftet med studien Àr att presentera Norra SkogsÀgarnas medlemmars behov av utbildningar. Genom att förbÀttra föreningens kunskap kring vilka olika utbildningar medlemmarna verkligen efterfrÄgar, kan utbildningskvaliteten höjas och utbudet av utbildningar anpassas mer specifikt till varje enskild skogsÀgares behov. Studien genomfördes med hjÀlp av 28 kvalitativa telefonintervjuer, dÀr skogsÀgare i Äldrarna 30-74 Är fick uttrycka sina Äsikter om Norra SkogsÀgarnas utbildningsutbud. BÄde teoretiska och praktiska grundkurser i skogsÀgande och naturvÄrd med andra likasinnade efterfrÄgades av kvinnorna.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejÀlt de senaste Ären och i takt med detta ökar Àven arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda pÄ hur deltagare i sÄdana ÄtgÀrder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lÀrt sig skulle kunna bidra till att lÀttare ta sig in pÄ arbetsmarknaden men Àven vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats pÄ Pedagogiska institutionen i Lund under vÄren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer befann sig deltagarna ungefÀr halvvÀgs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Local cultural environment planning in Sweden often comes to rely on municipal heritage plans. These plans are meant to facilitate management of local cultural values, work as a tool for local planning and increase awareness of cultural environments for the public. In the last decades public participation in planning has become more and more of the ideal strategy, challenging the idea of cultural environment planning as an expert-led field. The idea of the field as one that implicates public participation as a strategy has been fortified in Sweden through national goals, government bills and conventions. Nevertheless the implementation of public participation in municipal heritage plans remains quite uncharted. The aim of this study is to explore public participation in regards to how municipal heritage plans are developed and the perception of public participation in cultural environment planning amongst professionals, comparing bigger and smaller municipalities.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Detta examensarbete Àr en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade sprÄkets interrelation dÀr syftet bestÄr i att skapa förstÄelse för vad musiklÀrare anser om denna forskning och om dess tillÀmpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgÄr  frÄn en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. MÄl- eller urvalsgruppen bestÄr av fyra stycken verksamma  musiklÀrare vilka undervisar antingen pÄ högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer Àven undervisning pÄ universitetsnivÄ samt pÄ vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklÀrare som ingick i undersökningen uppfattar musikens pÄverkan pÄ sprÄkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfÀllen dÀr elevgrupperna bestÄr av individer med ett annat förstasprÄk Àn svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.