In Adult Education-Restaurant students often have a negative attitude towards the subject of math. Often mathematics is associated with what experiences the students had of this subject in elementary school - experiences that many times reduce the motivation for the same that is so frequent in the catering industry, in different contexts. Mathematics more or less unconsciously permeates restaurant profession at large, and as a chef you must realize the importance of mathematics in your daily work in the kitchen. The purpose of the work is to develop the mathematics lesson weight and volume by planning and designing more stimulating lessons accommodated in the kitchen - combining calculation problems with the work in a real kitchen environment. The aim is to help increase the students? motivation for and understanding of the importance of mathematics in the kitchen work. An action-oriented research method was used where students in a survey were asked to answer questions about their previous experiences with mathematics and how they themselves thought that motivating lessons on mathematics in cooking should be designed. The survey revealed that the majority of the students thought that the mathematics lessons weight and volume preferably should take place in the kitchen.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Detta examensarbete syftar till att jämföra mellan studie och yrkesvägledning på Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat två studie- och yrkesvägledare och sex stycken sökande. Hälften av intervjuer skedde på respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jämförelse av vägledningen inom båda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna även undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förväntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvägledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvägledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn på vägledningssamtal. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Norra Skogsägarna strävar efter att erbjuda kvalitativ service till sina medlemmar. Ett led i kvalitetsarbetet är att utbilda sina skogsägare. Utbildningar ges både direkt av Norra Skogsägarna samt genom studieförbund. Syftet med studien är att presentera Norra Skogsägarnas medlemmars behov av utbildningar. Genom att förbättra föreningens kunskap kring vilka olika utbildningar medlemmarna verkligen efterfrågar, kan utbildningskvaliteten höjas och utbudet av utbildningar anpassas mer specifikt till varje enskild skogsägares behov. Studien genomfördes med hjälp av 28 kvalitativa telefonintervjuer, där skogsägare i åldrarna 30-74 år fick uttrycka sina åsikter om Norra Skogsägarnas utbildningsutbud. Både teoretiska och praktiska grundkurser i skogsägande och naturvård med andra likasinnade efterfrågades av kvinnorna.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vårt land varit ett viktigt utvecklingsområde. Begreppen livslångt lärande och livsvitt lärande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslånga lärandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem är CV i Skellefteå som verkat som ett centrum för information, vägledning och validering. Validering är en metod att undersöka individens kunskap, både teoretisk och praktisk.

Local cultural environment planning in Sweden often comes to rely on municipal heritage plans. These plans are meant to facilitate management of local cultural values, work as a tool for local planning and increase awareness of cultural environments for the public. In the last decades public participation in planning has become more and more of the ideal strategy, challenging the idea of cultural environment planning as an expert-led field. The idea of the field as one that implicates public participation as a strategy has been fortified in Sweden through national goals, government bills and conventions. Nevertheless the implementation of public participation in municipal heritage plans remains quite uncharted. The aim of this study is to explore public participation in regards to how municipal heritage plans are developed and the perception of public participation in cultural environment planning amongst professionals, comparing bigger and smaller municipalities.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Detta examensarbete är en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade språkets interrelation där syftet består i att skapa förståelse för vad musiklärare anser om denna forskning och om dess tillämpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgår  från en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. Mål- eller urvalsgruppen består av fyra stycken verksamma  musiklärare vilka undervisar antingen på högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer även undervisning på universitetsnivå samt på vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklärare som ingick i undersökningen uppfattar musikens påverkan på språkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfällen där elevgrupperna består av individer med ett annat förstaspråk än svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet.