Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anstÀllningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanstÀllda pÄ ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förvÀntningar pÄ den kommande anstÀllningen samt hur vÀl förvÀntningarna stÀmmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rÀtt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behÄlla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att fÄ en bild av företaget och vad en kommande anstÀllning kommer att innebÀra. Det psykologiska kontraktet Àr ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förvÀntningar som den anstÀllde har pÄ utbytesrelationen till organisationen.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Tidigare forskning pekar pÄ att psykologiska faktorer pÄverkar hur individen rekryteras till en sekt. FörförstÄelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frÄgestÀllningen gÀllde vilka behov som föreligger hos en individ som lÀmnar en destruktiv sekt sett utifrÄn professionella hjÀlpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, prÀster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lÀmnar den. Resultatet visade ocksÄ att det föreligger ett hjÀlpbehov hos individer som lÀmnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) nÄgon som lyssnar..

       Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla Àr en av de vanligaste rÀdslorna/fobierna i den industrialiserade delen av vÀrlden. Problemet Àr vanligare bland barn i latensÄldern, ungdomar och unga vuxna Àn hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.TandvÄrdsrÀdslans etiologi Àr komplex och har visat sig korrelera med faktorer som Älder, kön, besöksvanor inom tandvÄrd, tidigare smÀrtsamma upplevelser, tandlÀkarens uppfattning, oral hÀlsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvÄrdsrÀdsla vid behandling av tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger pÄ 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns mÄnga olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov pÄ gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll Àr delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) anvÀndes för att undersöka anledningar till att studenter vÀljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att, genom aktuell forskning, undersöka om dialektisk beteendeterapi minskar sjÀlvskadebeteende och psykologiska variabler som relateras till sjÀlvskadeproblematik. SjÀlvskadebeteende Àr en avsiktlig handling utan intentionen att dö som, genom att skÀra, brÀnna eller slÄ sig sjÀlv, görs för att fly outhÀrdliga sinnestillstÄnd, minska Ängest och skapa ett inre lugn. Det Àr den mest vanliga anledningen till att individer behöver akut sjukvÄrd och det Àr en riskfaktor för att individen senare ska fullborda ett sjÀlvmord vilket innebÀr att dessa individer Àr i ett stort behov av effektiv hjÀlp. Marsha Linehan utvecklade pÄ 1990-talet dialektisk beteendeterapi (DBT) vilken frÀmst fokuserar pÄ att minska sjÀlvskadebeteende och lÀra patienterna hantera psykisk smÀrta utan att skada sig. DBT bygger pÄ kognitiv terapi, inlÀrningsteori, zenbuddhistisk filosofi och dialektisk filosofi.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

Syfte ? Att skapa en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehÄllsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förstÄelse för det psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förvÀntningar inom under pÄgÄende program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Det finns mycket forskning som visar att motivation pÄverkar mÀnniskan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation Àr dÄ individen har ett genuint intresse för nÄgot. Yttre motivation Àr dÄ individen drivs av nÄgon extern belöning. SÄvÀl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det Àr viktigt med motiverade anstÀllda och hur motivation kan skapas.

Fallföretagen har uppmÀrksammat de flesta risker som teorin behandlar och har Àven hanterat dessa risker i stor utstrÀckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlÀ'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstÄr vid outsourcing av produktion pÄ det sÀtt de gör. Dessa Àr nivÄ av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget Àr hos sina leverantörer, geografiskt avstÄnd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.

Den hÀr studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsstÀllelse och Älder hos omvÄrdnadspersonal inom Àldreomsorgen. De fyra faktorerna Àr: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vÄrdbitrÀden, frÄn kommunalt Àgda och privatÀgda Àldreboenden deltog. För att mÀta generell arbetstillfredsstÀllelse utvecklades en skala som mÀter övergripande trivsel pÄ arbetet. De fyra faktorerna berÀknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mÀter psykologiska och sociala faktorer.