EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

MÀnniskors motivation till en högre prestation Àr ett problemomrÄde för mÄnga organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anstÀllda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet Àr mer komplicerat och bÀttre kan förstÄs med begreppet ?psykologiskt kontrakt?, som godkÀnts av bÄde individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebÀr att individen har en mÀngd förvÀntningar pÄ organisationen, och att organisationen har en mÀngd förvÀntningar pÄ individen.

Uppsatsens syfte Àr identifiera och analysera de förvÀntningar som medarbetare och chef har pÄ varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur vÀl dessa förvÀntningar överensstÀmmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger pÄ tre intervjuer, med tvÄ medarbetare och en chef, pÄ ett mindre apotek i stockholmsomrÄdet. Resultatet visar att förvÀntningarna, pÄ rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstÀmmer vÀl och Àven viljan att nÄ en ömsesidig förstÄelse mellan parterna Àr god. Potentiella problem kan uppstÄ i de omrÄden dÀr bÄda parterna visserligen har förstÄelse för varandras förvÀntningar, men inte Àger möjligeheten att uppfylla dem.

En planering av sin framtida karriÀr utifrÄn sina inre personliga förutsÀttningar kan vara vÀrdefull i en förÀndrad arbetssituation, till exempel efter en förÀldraledighet. Att öka förstÄelsen för individens egna upplevelser av karriÀrplanering kan underlÀtta för organisationer att utforma sÄdana program pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriÀrplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin förÀldraledighet. Studien baserades pÄ fem intervjuer dÀr resultatet tolkades utifrÄn tillvÀgagÄngssÀttet för induktiv tematisk analys. NÄgra framtrÀdande psykologiska effekter av programmet var en ökad sjÀlvkÀnnedom, att kunna se sin arbetssituation frÄn ett nytt perspektiv, fÄ bekrÀftelse pÄ sina vÀrderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriÀrmÄl.

SmÀrta Àr ett komplext fenomen och upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv. Hur smÀrta upplevs pÄverkas av en rad faktorer dÀr bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smÀrtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan bÄde patienter med smÀrta, men ocksÄ patienter som ska genomgÄ smÀrtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smÀrta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smÀrta med fokus pÄ kognitioners och emotioners inverkan pÄ smÀrtupplevelsen, i relation till patientens omvÄrdnad.

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla omrÄdet matematiksvÄrigheter ur ett forskar- samt lÀrarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lÀrare uppfattar matematiksvÄrigheter, vad det innebÀr och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvÄrigheter i sin undervisning. Jag har anvÀnt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnÄ mitt syfte med studien. BÄde forskningen och de intervjuade lÀrarna visar pÄ att matematiksvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp, som det anvÀnds en rad olika termer för att beskriva.

Problem: Det har funnits mÄnga diskussioner kring traditionella finansiella teorier vad gÀller den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Den effektiva marknadshypotesen talar för att marknaden Àr effektiv och att aktiepriserna Äterspeglar all tillgÀnglig information, vilket resulterar i att det inte Àr möjligt att göra bra investeringar. Behavioral finance anser dÀremot att marknaden pÄverkas av beteenderelaterade aspekter och dÀrför inte Àr effektiv. Vad Àr det egentligen som ligger till grund för aktieÀgares investeringsbeslut?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett aktiemarknadsperspektiv, undersöka de psykologiska faktorerna bakom investeringsbeslut.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

VÀgledningsmodeller med dess olika samtalssteg stÀller inte enbart krav pÄ vÀgledarens kunskaper, erfarenheter och fÀrdigheter, utan ocksÄ pÄ den sökandes psykologiska förutsÀttningar och förmÄga att skapa sig en bild av vilken hjÀlp som behövs, och kunna kÀnna tillrÀcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vÀgledningsmodeller utifrÄn grundtanken att alla sökande Àr olika och handlar om hur den vÀgledningssökandes anknytningsmönster pÄverkar dennes förutsÀttningar för att ta emot hjÀlp i vÀgledningssamtalet. Arbetet belyser dÀrigenom individens inre psykologiska villkor och förutsÀttningar som fÄr betydelse i mötet mellan vÀgledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar pÄ individuella skillnader gÀllande psykologiska förutsÀttningar hos den sökande att kunna ta emot hjÀlp i vÀgledningens hjÀlpsituation pÄ grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bÀttre villkor Àn de övriga anknytningsgrupperna, dÄ det kommer till att uppfylla det som vÀgledningsmodellers olika steg förutsÀtter dvs.

Hösten 2011 utsattes vÄrdföretaget Carema för ett mediedrev, dÀr det pÄ nÄgra av företagets enheter, frÀmst pÄ KoppargÄrden, uppmÀrksammades stora brister i vÄrden. Med utgÄngspunkt i konceptet employer brand, samt med hjÀlp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie pÄ personal pÄ tvÄ andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anstÀllda upplevt mediedrevet samt varför de har pÄverkats pÄ det sÀtt som de gjort. Tio anstÀllda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. MÄnga upplevde att deras arbete blev ifrÄgasatt, att drevet gjorde dem misstÀnksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.