Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av tvÄ motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan pÄ de drabbades livsvÀrld. Sjukdomen pÄverkar relationer till familj, vÀnner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av sjÀlvmordsförsök pÄ nÀrmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos kvinnor som lever med bipolÀr sjukdom. Studien har baserats pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehÄllsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Att leva med mani och hypomani, Att leva med depression, Att hantera sin Ängest, Att inte vilja leva lÀngre, Att hantera sociala relationer och Att undvika nya sjukdomsepisoder.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov nÀrstÄende har vid nÀra anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall pÄ 3 artiklar. Studiens resultat grundades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier.

I Sverige drabbas ungefÀr 27 personer av hjÀrtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det Àr alltsÄ ca 10 000 mÀnniskor varje Är som fÄr plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus. Det Àr av största vikt att behandling pÄbörjas sÄ fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det Àr svÄrt att förutsÀga vilka som kommer drabbas av hjÀrtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan trÀffa pÄ dessa patienter, oavsett arbetsplats, Àr det en fördel att veta hur hjÀrtstoppet pÄverkat patienten.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil Älder berÀknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet Àr ett Àmne som pÄ mÄnga sÀtt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fÄtt den uppmÀrksamhet de förtjÀnar i samhÀllet. Vi tror Àven att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjÀlp och det stöd som faktiskt behövs. I vÄr studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berÀttar om sina erfarenheter. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka hur deras psykiska hÀlsa har pÄverkats och hur deras sociala stöd har pÄverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem dÀr deras psykiska och fysiska behov inte blir tillrÀckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv stÄr för, samt hur anmÀlningsplikten och regler för sekretess pÄverkar samarbetet. Med hjÀlp av enkÀtundersökning dÀr aktören svarade pÄ graderad skala och Àven kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmÀlningsplikten pÄverkar dessa tvÄ instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frÄgestÀllning baseras frÀmst pÄ dessa svar men Àven av litterturstudier. Trots att grundskollÀrare och socialsekreterare visar intresse för samarbete mÀrks ett tydligt avstÄnd.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva ÄtgÀrder som kan anvÀndas för att ge personcentrerad omvÄrdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) pÄverkas av personcentrerad omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvÄrdnad gav omvÄrdnadspersonalen ökad förstÄelse för personen och insikt i hur stor pÄverkan deras egen instÀllning och attityd hade pÄ personer med demens. Genom att skapa livsberÀttelser kunde omvÄrdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansÄgs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stÀrkte identiteten hos personen.

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.