Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta pÄtaglig. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvÄrdnad. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstÀmde med syfte och frÄgestÀllningar.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Bakgrund: Tidigare studier visar att nÀr nÄgon blir allvarligt sjuk pÄverkar det hela familjen. Familjefokuserad vÄrd innebÀr att de som Àr viktiga i patientens liv inkluderas i vÄrden. FÄ studier har med en djupare förstÄelse beskrivit anhörigas upplevda behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna familjemedlemmars upplevda behov vid mötet med en akutmottagning/intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ Ätta studier, varav fyra med kvalitativ forskningsansats och fyra med en lÀmplig kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Bakgrund: En cancerdiagnos pÄverkar inte bara patienten, Àven familjens tillvaro förÀndras och pÄverkas pÄ olika sÀtt. Kortare vÄrdtider pÄ sjukhusen innebÀr bland annat ett ökat ansvar för familjen att vÄrda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de nÀrstÄende. HÀlso- och sjukvÄrden har ett ansvar att ge familjer den omvÄrdnad de behöver utifrÄn de behov som uppstÄr i den nya situationen. Ett grundlÀggande antagande i detta arbete Àr att vÄrden av familjen ska bygga pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan anvÀnda i omvÄrdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt över ÀmnesomrÄdet baserat pÄ elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

Nya medarbetare har förvÀntningar pÄ sin arbetsgivare nÀr de börjar pÄ ett företag. De nya medarbetarna har Àven behov som mÄste uppfyllas. Det första en ny medarbetare möter av företaget Àr introduktionen. Den mest vÀsentliga delen av introduktionen Àr introduktionen till arbetsplatsen. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar blivande medarbetare har pÄ introduktionen till arbetsplatsen och Àven vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Hos barn och ungdomar Àr psykisk ohÀlsa ett stort folkhÀlsoproblem och de senaste 20 Ären har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ÀndÄ Àr suicid den vanligaste dödsorsaken bland mÀn i Äldersgruppen 15-44 Är och bland kvinnor i denna Äldersgrupp Àr det den nÀst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i Äldern 1-14 Är, begick suicid i Sverige Är 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohÀlsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens instÀllning och kunskap om psykisk hÀlsa och suicid.

Vi var intresserade av att utforska Àmnet psykisk ohÀlsa utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera pÄ den lÀttare psykiska ohÀlsan eftersom den pÄ senare tid har uppmÀrksammats alltmer i media och Àven ökat som samhÀllsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvÄrdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades pÄ primÀrvÄrden eftersom de i första hand söker hjÀlp dÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvÄrdnad en sjuksköterska inom primÀrvÄrden bör ge till patienter med lÀttare psykisk ohÀlsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn en induktiv metod.

BAKGRUND: Demenssjukdom Àr vanligt förekommande hos Àldre. Med ökat antal Àldre i samhÀllet kommer andelen demenssjuka personer ocksÄ att öka. Det Àr vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan pÄverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvÄrdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrÄn aktuell omvÄrdnadslitteratur, beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan anvÀnda i arbetet med demenssjuka personer pÄ ordinÀrt eller sÀrskilt boende.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka varför mÀnniskan shoppar, vilka upplevelser och kÀnslor det ger, om det finns kopplingar till mÀnniskans behov samt om det finns skillnader betrÀffande könen. Undersökningen genomfördes under vÄren och hösten 2007 i Norrbottens lÀn. Det var 16 deltagare i Äldrarna 28 till 63 Är, hÀlften var kvinnor och hÀlften var Àn. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med 12 frÄgor. Resultaten visar att mÀnniskan shoppar om de inte har planerat nÄgot annat och det finns tid över, om pengar finns att spendera och helst i sÀllskap med en vÀn.

Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Bakgrund: VarumÀrken förmedlar vissa vÀrden som tillfredsstÀller fysiska och psykiska behov, sÄ Àven lyxvarumÀrket. Lyx vittnar om framgÄng och lycka. Intresset för lyx Àr idag större Àn tidigare. Faktum Àr att den globala lyxmarknaden varje Är omsÀtter mer Àn Sveriges BNP. Syfte: Med utgÄngspunkt i antagandet att lyx uppfattas pÄ likartat sÀtt vÀrlden över, Àr syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumÀrken har nÄgra karakteristiska sÀrdrag samt undersöka om tillgÀngligheten kan antas ha nÄgra effekter pÄ lyxvarumÀrken.