Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriÀr - och deras psykiska vÀlbefinnande och anpassning kring avslutet pÄ karriÀren. Studien var avgrÀnsad till sporten bandy och gjord i en svensk smÄstad dÀr bandy Àr den största pÄ orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjÀlp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriÀrer. Samtliga hade heltidsanstÀllningar nÀr intervjuerna gjordes.

Föreliggande studie avser att öka förstÄelsen för hur boendepersonal ser pÄ och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrÄgor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn pÄ syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan frÀmja respektive hindra förutsÀttningar för brukarinflytande samt vilken pÄverkan brukarinflytande kan ha pÄ deras arbete. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal pÄ boenden för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. Studien har vidare analyserats utifrÄn följande teoretiska utgÄngspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en förÀnderlig karaktÀr och varierar i utformning och styrka beroende pÄ kontext och brukarens personliga förutsÀttningar.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.

Vi Àmnar kartlÀgga arbetet kring varumÀrkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behÄlla och utnyttja kompetent personal. VÄrt syfte blir sÄledes att undersöka företagets ñ€employer brandñ€, samt hur det pÄverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pÄ kompetensmarknaden. Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr och vi har anvÀnt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gÄr att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Bakgrund: VÄld Àr ett problem inom vÄrden och pÄ akutmottagningar finns en stor risk att vÄldsincidenter uppstÄr. VÄld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osÀker arbetsmiljö och försÀmrad omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till vÄld pÄ akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat pÄ kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till vÄld, sÄsom vÀntetider och stressande arbetsklimat.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur bistĂ„ndshandlĂ€ggare resonerar kring ett bistĂ„ndsĂ€rende gĂ€llande hemtjĂ€nstinsatser i Ă€ldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits pĂ„ bistĂ„ndsenheten i Östersund i JĂ€mtlands lĂ€n. En vinjett som beskriver ett pĂ„hittat bistĂ„ndsĂ€rende har stĂ„tt som utgĂ„ngspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har anvĂ€nts vid framtagandet och tolkandet av resultaten.Resultaten som framkommit i studien antyder att bistĂ„ndshandlĂ€ggarna i Östersund tenderar att se till bĂ„de sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos kunden vid bistĂ„ndsbedömning. NĂ€r det kommer till grĂ€nssĂ€ttning av hemtjĂ€nstinsatsers omfattning tenderar handlĂ€ggarna ocksĂ„ att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur grĂ€nserna sĂ€tts verkar emellertid vara nĂ„got otydligt, delvis eftersom de inte har hjĂ€lp av nĂ„gra faststĂ€llda riktlinjer och att begreppet skĂ€lig levnadsnivĂ„ Ă€r sĂ„ pass svĂ„rdefinierat.Förslag pĂ„ framtida forskning, som ges i uppsatsen, Ă€r dels att utreda om det stĂ€mmer att bistĂ„ndshandlĂ€ggarna i Östersund Ă€r lika bra pĂ„ att se helhetsbilden vid bistĂ„ndsbedömning som studiens resultat föreslĂ„r.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som Àr allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sÄdan svÄr situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemÀstringsförsök rÀcker till kan tillstÄndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, sÄsom nÀrstÄende, pÄverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och Àven psykisk kris. Det Àr sjuksköterskan ansvar att omhÀnderta och informera den nÀrstÄende. Att dessa möten Àr av god kvalitet Àr viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.