Minst 400 miljoner mÀnniskor lider i dagslÀget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma pÄverkar samhÀllet i Sverige och utvÀrdera förebyggande ÄtgÀrder med utgÄngspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras dÀrför pÄ redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma Àr det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen pÄ ohÀlsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förÀndrade livsstilen, lÄg utbildning och lÄg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohÀlsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har bÄde fysiska och psykiska effekter som pÄverkar samhÀllet. De fysiska effekterna Àr förtida död och olika sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Bakgrund: MÄnga patienter i den psykiatriska vÄrden Àr förÀldrar till barn under 18 Är. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmÀrksamma barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Det finns en brist pÄ kunskap och utbildning gÀllande barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hÀlso-och sjukvÄrdslagen rÀtt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mĂ„r sĂ€mre och har en mer negativ sjĂ€lvvĂ€rdering jĂ€mfört med pojkar. SjĂ€lvbilden Ă€r en stark bidragande orsak till barns psykiska hĂ€lsa och det finns ett samband mellan barns sjĂ€lvbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkĂ€ter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frĂ„gor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i Ă„rskurs sju frĂ„n en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjĂ€lvvĂ€rdering (JTJÄ).

KranskĂ€rlssjukdom Ă€r en av vĂ„ra stora folksjukdomar och en tredjedel av de som drabbas Ă€r kvinnor. Övervikt, bristande fysisk aktivitet, rökning och stress ökar risken för att insjukna och livsstilsförĂ€ndringar spelar en mycket viktig roll för att minska risken att Ă„ter insjukna i kranskĂ€rlssjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att sammanstĂ€lla kunskap för att beskriva hinder och förutsĂ€ttningar till livsstilsförĂ€ndring samt vilket informations behov som finns beskrivet hos kvinnor som insjuknat i hjĂ€rtinfarkt och/eller genomgĂ„tt PCI behandling. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 17 vetenskapliga studier. I resultatet framkom att den korta vĂ„rdtiden pĂ„verkar kvinnors upplevelse av sjukdom.

Globalt Àr alkohol och dess följdverkningar ett stort samhÀlls- och folkhÀlsoproblem. Att leva med alkoholberoende innebÀr förutom fysiska och psykiska komplikationer Àven ett upplevt lidande för den enskilde individen men ocksÄ för nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva upplevelser hos personer med alkoholproblem i samband med abstinensbehandling pÄ en beroendeenhet. Sex personer som var inneliggande för abstinensbehandling intervjuades. Intervjuarna analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys.

Bakgrund: Missfall Àr en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella pÄfrestningar, sÄ som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vÄrdandet, dÀr attityder och bemötande har en direkt pÄverkan pÄ kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmÀn litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mÀngd kÀnslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans vÄld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frÄgestÀllning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mÀns vÄldsutövande i hemmet, med fokus pÄ temana barnets hemmiljö, den vÄldsutövande pappan, den vÄldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av vÄldet för barnet? Uppsatsen Àr en selektiv kunskapsöversikt av nio primÀrdokument. Resultaten analyserades med hjÀlp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans vÄld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsÀgbar, och barnen kan ha svÄrigheter i att knyta an till förÀldrarna.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Varje Är drabbas cirka 1100 personer av nÄgon form av hjÀrntumör i Sverige. Patienterna drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva inskrÀnkningar som förÀndrar individen. FörÀndringarna pÄverkar inte enbart patienterna utan Àven de nÀrstÄende. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan uppmÀrksammar vilka behov patienter och nÀrstÄende har samt hur sjuksköterskan kan underlÀtta för familjerna under sjukdomstiden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med diagnosen hjÀrntumör och deras nÀrstÄende upplever sjukdomen och dess konsekvenser samt utvÀrdera vilken funktion sjuksköterskan hade för dem.