I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa tre lÀrares didaktiska arbetssÀtt i naturvetenskapliga Àmnen samt elevers förstÄelse av lektionsinnehÄllet som problemomrÄde. Undersökningen har gjorts i form av enkÀtintervjuer pÄ KOMVUX. BÄde lÀrare och elever har deltagit. Fokus ligger pÄ lÀrares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstÄr lektionsinnehÄllet.Det problematiserade omrÄdet har belysts ur en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Undersökningen Àr i huvudsak kvalitativ, men det finns ocksÄ element som drar Ät det kvantitativa hÄllet.

I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mÄl att uppnÄ och strÀva mot i Är 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lÀgre Ären var nÀstan obefintlig och lÀrarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vÄrt samhÀlle stÀller allt högre krav pÄ fler och vÀlutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, Àr ett projekt som startats för att frÀmja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga Àmnena och samtidigt stötta lÀrare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. LÀraren erbjuds lÄdor med material och teori att arbeta utifrÄn. Tanken Àr att lÀraren ska kunna koncentrera sig pÄ de didaktiska frÄgorna och inte behöva leta materiel eller laborationer.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Allt fÀrre elever vÀljer att lÀsa naturvetenskapliga Àmnen. Skolan Àr uppenbarligen dÄlig pÄ att stimulera intresset för det naturvetenskapliga omrÄdet. Min utgÄngspunkt Àr att elevers/mÀnniskors nyfikenhet mÄste vÀckas innan teoretiska fakta presenteras.I den hÀr studien har tvÄ gymnasieklasser först fÄtt besöka en glashytta för att dÀrefter fÄ en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med Ätta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, fÄ lyssna pÄ en person som var hÀngiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om".

Denna uppsats diskuterar utifrÄn paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - Àr tillÀmpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad anvÀndandet av detta begrepp har fÄtt för konsekvenser för humanioras del. DÀrefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat ÄskÄdaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrÄn deras tvÀrvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier pÄ ett filmmaterial och nÄgra konkreta forskninsförslag presenteras..

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansÄg att det behövs mer naturvetenskapliga lÀromedel anpassade för barn i yngr Äldrar. Med denna bok var vÄr förhopp.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

Denna studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktÀr samt jÀmföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt pÄ skriftliga frÄgor frÄn TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrÄn TIMSS, rÀtt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Syftet med min undersökning Ă€r att belysa varför sĂ„ fĂ„ ungdomar vĂ€ljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan Ă„skĂ„dliggöras i tvĂ„ konkreta frĂ„gestĂ€llningar: 1. Varför vill sĂ„ fĂ„ elever studera naturvetenskap och teknik pĂ„ gymnasiet? 2. Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickor i det hĂ€r avseendet? För att belysa mina frĂ„gestĂ€llningar utarbetade jag en enkĂ€t som besvarades av 74 elever i Ă„r nio i en skola i SkĂ„ne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolĂ„r. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som vĂ€ljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner krĂ€ver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolĂ€mnena upplevs inte som sĂ€rskilt intressanta. ? Vissa Ă€mnesomrĂ„den inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? BĂ„de pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..