Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas frÄn lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sÄgs frÄn ett intersektionellt perspektiv med tonvikt pÄ genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nÄ lÀrarnas egna lösningar runt deförestÀllningar de har av genusproblematiken utifrÄn problemfrÄgorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hÀnt mycket under de senaste Ären inom de aktuellaproblemomrÄdena bÄde nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bÀttre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg Àn pojkar i naturvetenskapliga Àmnen. NÀr detgÀller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Det Àr vanligt att elever har vardagsförestÀllningar om naturvetenskapliga processer. Dessa förestÀllningar skiljer sig oftast frÄn de naturvetenskapliga teorierna. VardagsförestÀllningar betraktas som ett hinder för elevers lÀrande och dÀrför bör vardagstÀnkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och förestÀllningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevförestÀllningar Àndras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt de Àndras.

Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus pÄ naturvetenskap i förskolan Àn tidigare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnÄ olika mÄl i lÀroplanen, och dÄ med fokus pÄ naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som anvÀnds, samt studerat vilka övningar i vattnet som gÄr att genomföra med barn i olika Äldrar för att kÀnna pÄ vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgÄ inom Àmnet simskola eller vattenlek, dock inom omrÄdet naturvetenskap i förskolan.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syftet med studien Àr att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien Àr att den ska inspirera lÀrare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga Àmnena bland barn. En annan del av studien Àr att uppmÀrksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde fÄ samma förutsÀttningar till ett lustfyllt lÀrande, om lÀraren var observant pÄ att ge flickor och pojkar lika mycket frÄgor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjÀlp av filmkamera.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en stor hĂ€ndelse för mĂ„nga elever. DetstĂ€lls högre och fler krav pĂ„ eleverna nĂ€r de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur vĂ€l de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i Ă„rskurs ettpĂ„ det naturvetenskapliga programmet svara pĂ„ frĂ„gor om de anser att de hade tillrĂ€ckligakunskaper i de naturvetenskapliga Ă€mnena frĂ„n högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillrĂ€ckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik pĂ„ gymnasiet skiljer sig frĂ„n de andra kursplanerna, genom att det intestĂ„r lika tydligt att undervisningen ska bygga pĂ„ elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick Ă€ven svara pĂ„ frĂ„gor om vilket Ă€mne som var svĂ„rt,roligt och om de lĂ€ste i NO-block eller i separata Ă€mnen pĂ„ högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar nĂ€r det gĂ€ller deras attityder och intresse..

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-Àmnena för elever i Ärskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstÄ begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i Ärskurs 2, 2 som arbetar i Ärskurs 3, 3 lÀrare som arbetar i Ärskurs 4 och en lÀrare som arbetar i Ärskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lÀrare i NO-Àmnena fÄ ta del av lÀrares goda exempel pÄ hur begreppsförstÄelse skapas. Resultatet visar att samtliga lÀrare har mÄnga goda exempel pÄ metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte anvÀnds av alla lÀrare. Samtliga lÀrare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det Àr nÄgot som mÄste ske kontinuerligt i undervisningen..

Syftet Àr att undersöka vilka vardagsförestÀllningar 4-5 Äringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgÄ frÄn denna i undervisningen. De förestÀllningar eleven har om omvÀrlden utvecklas av erfarenhet och Àr svÄra att Àndra pÄ utan pedagogens hjÀlp. Studien bygger pÄ teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer Àn hÀlften av barnen svarar att regn Àr vatten, och flera barn kopplar mörka moln och Äska till regn. De har ocksÄ en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att anvÀnda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsförestÀllningar som skolbarn i Äldrarna 9 Är och uppÄt..

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Titel Hur fakultetsstÀrkande Àr plattformar? Ett arbete om vad förÀndringsprocesser som plattforms- projektinnebÀr för kommunikation och identitetstillhörighet pÄ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anstÀllda pÄ Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom tvÄ plattformar. Fördelade pÄ:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna Àr ett sÀtt att luckra upp gamla strukturer.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förstÄelse 15-Äringar har av ekologiska processer samt hur deras förestÀllningar uttrycks vad gÀller akvatiska system. Metoden som anvÀndes var reviderad klinisk intervju som Àr en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förstÄelse i denna studie avseende de ekologiska processer som Àr centrala för alla ekosystem Àr bristfÀllig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. NÀr eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit fÄ studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vÄr ambition med studien Àr att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrÄn tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det naturvetenskapliga innehÄllet som kommuniceras i förskolan hÄlls pÄ en vÀldigt grundlÀggande nivÄ baserad i vardagssprÄket.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.