I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under vÄra studier har vi lÀst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa Àr ofta i litteraturen beskrivna utifrÄn de större företagens synvinkel men sÀllan stÄr det nÄgot beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. VÄra forskningsfrÄgor Àr:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? AnvÀnder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjÀlpa till att förbÀttra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsÀtt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Dysfagi, svÀljsvÄrigheter, förekommer i alla Äldrar och vid en rad olika sjukdomstillstÄnd och skador. EvidenslÀget för de olika metoder som anvÀnds för diagnostik och intervention vid dysfagi Àr i mÄnga fall osÀkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begrÀnsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 Är. Sökorden som anvÀndes var bland annat dysphagia (43 259 trÀffar), deglutition disorders (36 278 trÀffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability.

SmÀrta Àr en sensorisk upplevelse sÄsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smÀrta Àr mÄngfasetterad. Detta gör postoperativ smÀrta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smÀrtbehandling Àr att avlÀgsna obehag, att underlÀtta ÄterhÀmtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smÀrta och en individuell acceptans av smÀrta vilket skapar skillnader i önskemÄl om smÀrtlindring. VÄrden ska sÄ lÄngt som det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten.

Dysfagi, svÀljsvÄrigheter, förekommer i alla Äldrar och vid en rad olika sjukdomstillstÄnd och skador. EvidenslÀget för de olika metoder som anvÀnds för diagnostik och intervention vid dysfagi Àr i mÄnga fall osÀkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begrÀnsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 Är. Sökorden som anvÀndes var bland annat dysphagia (43 259 trÀffar), deglutition disorders (36 278 trÀffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projektarbetsform. Dessa organisationer mÄste ta hÀnsyn till att projekt inte lÀngre Àr ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder anvÀndas för att undvika fel och brister som lÀtt uppstÄr nÀr flera personer Àr inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssÀtt, ibland i form av projektmodell, kan anvÀndas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare i en globaliserad vÀrld med stora företag som investerar och agerar i olika lÀnder. En viktig immateriell tillgÄng Àr varumÀrken. För att kunna vÀrdera ett varumÀrkes vÀrde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard Àr att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna vÀrdera varumÀrken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvÀrv.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförÀndringar. Metod: En litteraturstudie, som innehÄller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som anvÀndes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som anvÀnts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika ÄtgÀrder till livsstilsförÀndringar.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Som blivande lÀrare har jag stÀllt mig frÄgan om hur man ska gestalta en undervisning i lÀsning sÄ att eleverna kÀnner glÀdje och motiveras till att lÀsa. Sökandet efter en eller flera konkreta metoder som jag kan anvÀnda mig av i min framtida undervisning ledde till mitt syfte, vilket Àr att jÀmföra hur olika metoder i lÀsundervisning motiverar elever till att lÀsa. De lÀsmetoder jag frÀmst ville undersöka var enskild lÀsning, parlÀsning, grupplÀsning, höglÀsning och lÀssamtal. Fokuserad pÄ dessa fem lÀsmetoder samt sökande efter alternativa metoder började jag fördjupa mig i teorier, styrdokument och litteraturstudier. Vidare besökte jag en skola dÀr jag i en 3?4: a höll en lektion kring lÀsning.

Denna undersökning handlar om hur man inom socialtjÀnsten arbetar alkoholpreventivt nÀr det gÀller folköl och ungdomar i fyra olika kommuner. Syftet var att ge exempel pÄ metoder som anvÀnds i det alkoholpreventiva arbetet gÀllande ungdomars tillgÄng pÄ folköl samt att belysa resultaten av en provköpsstudie gjord i VÀrmdö kommun.För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av en mixad metod. Jag hargjort kvalitativa forskningsintervjuer samt en kvantitativ provköpsstudie. Jag har genomfört intervjuer med personer i fyra olika kommuner. Resultaten frÄn intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering, jag har Àven gjort en faktauppstÀllning för att fÄ en överskÄdligare bild över de metoder som anvÀnds.