Abstract I vÄr studie har vi valt att undersöka hur barn lÀr sig lÀsa ur ett pedagogiskt synsÀtt dÀr vi har fokus pÄ tvÄ metoder LTG (lÀsning pÄ talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa tvÄ metoder förhÄller sig till varandra. Vi ska Àven anvÀnda bedömningsmaterialet LUS som hjÀlpmedel pÄ hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom lÀs- och skrivinlÀrning. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden dÀr fokus har legat pÄ litteraturstudie. I slutet av vÄrt examensarbete kommer vi fram till, utifrÄn litteraturstudien att LTG metoden Àr den metod dÀr eleverna utvecklar lÀsförstÄelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lÀrare strÀvar efter att hjÀlpa elever utveckla och underlÀtta lÀsutvecklingen med hjÀlp av kamrater, hjÀlpmedel för att eleven ska kunna utvecklas sÄ bra sÄ möjligt inom sin egen lÀsutveckling..

Mobbningssituationer Àr ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprÀttade kan vara nÄgot man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad hÀnder egentligen nÀr mobbningssituationer uppstÄr? Fungerar det att omsÀtta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt lÀggs vid detta i skolan? Syftet Àr att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut pÄ en specifik skola vad gÀller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallÀrare och lÀrare intervjuades för att fÄ en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lÀrarna har i mobbningsproblematiken..

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogisk inriktning dÀr lÀrandet bygger pÄ sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. LÀrandets var, dvs. samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur nÄgra gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera nÄgra tÀnkbara lÄngsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolÄr gÄtt pÄ en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver mÄnga olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssÀttet lyfts det sÀrskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Restricted to only library staff until 1 of June 2014.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

FrÄn att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen Äterigen funnit vÀgar in i landet och etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp pÄ fÄr blir ett allt större problem i och med det vÀxande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan mÀnniska och varg har pÄverkats av historiska och ekonomiska hÀndelser. Den frÀmsta orsaken till att konflikt uppstÄr mellan mÀnniska och varg Àr vargarnas predation pÄ mÀnniskans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanstÀllt vilka metoder som finns att tillgÄ och som fÄrÀgare anvÀnda sig av för att förhindra vargangrepp pÄ fÄr. Vilken metod som anvÀnds beror bland annat pÄ fÄrbesÀttningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men Àven vargtÀtheten i omrÄdet. NÄgra metoder som anvÀnds för att förebygga vargattacker pÄ fÄr Àr bland annat olika sorters stÀngsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art sÄsom hÀst och lama.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva och fÄ en djupare förstÄelse i vilka metoder ensemblelÀrare pÄ estetprogrammet, inriktning musik, anvÀnder för att skapa ett lÀrande som frÀmjar samspelet mellan instrumentalister och sÄngare. För vÄr undersökning har vi valt att intervjua fem verksamma ensemblelÀrare pÄ tre olika estetgymnasium fördelade pÄ tre kommuner, tvÄ i Norrbotten och ett i VÀsterbotten. Vi planerade Àven att observera en vardera av ensemblelÀrarnas lektioner innan intervjun Àgde rum. Observationerna nedtecknades med en observationstabell. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ord för ord för att sedan sammanstÀllas.

Laborationer utgör ett centralt innehÄll inom den svenska biologiundervisningen. Elever mÄste lÀra sig arbeta laborativt för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svÄrt att som lÀrare förmedla dessa pÄ ett meningsfullt sÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur biologilÀrare tÀnker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det Àr ett brett arbetsomrÄde och mÄlen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte Àr att inventera och klarlÀgga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gÀllande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jÀmförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var Àven att uppmÀrksamma problem som kan uppstÄ mellan institut, köpare och anvÀndare i samband med köp och anvÀndning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att tvÄ olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.