The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils? lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress? research, Diana Laurillard?s book and Christina Olin-Scheller?s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting.

Titel: Projekt och ledarskap ? En studie av ledarskapet inom ett byggprojektNivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Charlotte Berggren & Ivan LandosHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagslÀget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pÄgrund av ökad konkurrens men Àven andra krav frÄn hyresgÀster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förÀndrats, idag Àr det kunden som stÄr i centrum och det efterfrÄgas flexibelt byggande och effektivare anvÀndning av resurser. Vi har lagt mÀrke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sÀtt att leda.

I detta arbete behandlas frÄgor som berör förÀndringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbÀttra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förÀndringar pÄ ett strukturerat sÀtt kan företag och organsiationer öka sannolikheten nÀr det gÀller att arbeta fram rÀtt lösningar och förÀndringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förÀndringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och hur dessa metoder Àr uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehÄller liknade arbetssteg.

SammanfattningOfta rapporterar medier om underliga samband som upptÀckts i olika studier ochundersökningar. Man hÀnvisar dÄ till statistiska metoder och sÀger att ett signifikantsamband pÄvisats. DessvÀrre Àr dessa samband inte alltid att lita pÄ Àven om studienÀr genomförd med goda statistiska metoder, speciellt om det finns osÀkerhet i data.MÀtfel pÄverkar resultaten av de metoder som anvÀnds, vilket kan leda till att ett signifikantsamband mellan en utfallsvariabel och en icke-orsakande variabel pÄvisas, trotsatt hÀnsyn tagits till de sanna orsakande faktorerna. I rapporten studeras detta fenomendjupare inom regressionsanalys med hjÀlp av simuleringar. I regressionsmodellerbeskrivs en utfallsvariabel som en funktion av ett antal förklarande variabler.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor anvÀnder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bÀr/svampar och vÀxter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsÀttningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det Àr skillnader i hur förskolorna arbetar och ser pÄ förutsÀttningar beroende pÄ om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska lÀget pÄ förskolorna inte behöver ha sÄdan stor inverkan pÄ hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att stÀder arbetar mer med kompostering Àn de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

Inom dagens hĂ€lso- och sjukvĂ„rd finns det metoder som kompletterar den vĂ€sterlĂ€ndska skolmedicinen. Metoder som kan komma att anvĂ€ndas nĂ€r skolmedicinen inte rĂ€cker till. GenomgĂ„ende för vĂ„rden med KomplementĂ€r och alternativ medicin, KAM metoder Ă€r en prĂ€gling av helhetstĂ€nkande ibland Ă€ven kallat holistiskt synsĂ€tt.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende pĂ„ sjuksköterskans och övriga vĂ„rdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM anvĂ€nds inom vĂ„rden.Åtta studier sammanstĂ€lldes och analyserades i en litteraturöversikt för att fĂ„ en överblick över kunskapslĂ€get. Resultatet presenteras med tvĂ„ huvudkategorier. Kategorierna Ă€r Uppfattning om KAM och Hur KAM anvĂ€nds i vĂ„rden.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.

Vi har undersökt vilka rÀknefÀrdigheter en grupp elever i Ärskurs 9 pÄ en skola i VÀxjö har i addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi har avgrÀnsat studien till att behandla de naturliga talen och decimaltalen. De metoder, kunskaper och de svÄrigheter som ÄskÄdliggjorts har vi redovisat. Vi har Àven tagit reda pÄ elevernas begreppsförstÄelse kring de fyra rÀknesÀtten. VÄrt resultat bygger pÄ en kvalitativ metod som bestÄr av ett test och tvÄ kompletterande intervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonÄringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som Àr kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolÄr sju till nio pÄ min partnerskola. Metoder som jag har anvÀnt till undersökningen Àr enkÀt, intervjuer, lektioner, fÀltanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna Àr uppbyggda samt pÄ vilket sÀtt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefÀr 8000-10 000 döva personer som har teckensprÄk som modersmÄl. I enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen har patienten rÀtt att fÄ individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstÄnd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gÀller kommunikationen med vÄrdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vÄrdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

I litteraturen antyds ibland att dominansÄsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hÄrda tag för att uppnÄ lydnad tycks hÀnga ihop. DÀremot verkar det inte ha genomförts nÄgra studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkÀtundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plÄgsamma metoder för att uppnÄ hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plÄgsamma metoder.