Att lösa partiella differentialekvationer, PDE, med hjÀlp av numeriska metoder harblivit vitalt det senaste Ärhundradet. Det finns flera metoder tillgÀngliga och latticeBoltzmanns metod, LBM, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att lösa Navier-Stokes, N-S ekvation. Metoden Àr berÀkningsmÀssigt effektiv i jÀmförelse med andranumeriska metoder under rÀtt förhÄllanden. MÀngden datorkraft som behövs för attlösa en PDE Àr viktig och detta gör LBM intressant just pÄ grund av dess berÀkningseffektivitet.En studie om möjligheterna att anvÀnda LBM till att lösa andra sorters PDEÀn N-S ekvation Àr spÀnnande och utbildande. I detta arbete tar vi reda pÄ om LBMkan anvÀndas till att lösa och modellera diffusionsekvationen, och om fallet Àr sÄdantvalidera att resultatet Àr tillrÀckligt korrekt.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som Àr en arbetsmetod inom NO-Teknik (Äk1-6). Konceptet bygger pÄ elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, frÀmst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att vÀcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var Àven att ta reda pÄ om skillnader i förstÄelse förelÄg mellan elever som arbetar enligt modellen och sÄdana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och tvÄ klasser som arbetar pÄ annat sÀtt, samtliga i Ärskurs 6.

Vi har i vÄrt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende pÄ informationssökning och kÀllkritik. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka kÀllkritiska metoder de anvÀnder för att sÄlla och granska information pÄ Internet.VÄra frÄgestÀllningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur gÄr de tillvÀga för att ta reda pÄ fakta?2. Vilka kÀllkritiska metoder anvÀnder de i samband med informationssökning pÄ Internet?3.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats pÄ Sigma Information Design. TvÄ olika utvÀrderingsmetoder har anvÀnts för att öka dess anvÀndbarhet: heuristisk utvÀrdering och anvÀndartestning. Heuristisk utvÀrdering Àr en analytisk metod dÀr expertutvÀrderare inspekterar grÀnssnittet för att predicera (förutse) anvÀndbarhetsproblem. AnvÀndartestning Àr en empirisk metod dÀr tÀnkbara reella anvÀndare deltar och anvÀndbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar pÄ anvÀndbarhets-problem som bÄde prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, sÄ kallade ?trÀffar?.Analytiska metoder predicerar anvÀndbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(grÀnssnittsegenskaper).

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Sjukgymnaster Àr en liten yrkeskÄr inom den psykiatriska vÄrden. Under Ären har mÄnga sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av i praktiken. Till vÄr kÀnnedom har ingen studie Ànnu studerat vilka behandlingsmetoder som anvÀnds vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som anvÀnds inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvÄrd, öppenvÄrd landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Denna naturvetenskapliga studie Àr skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mÄl nÄs genom att dels studera ett komplext Àmne och dels genom att undersöka olika förhÄllningssÀtt pÄ skolor. I litteraturstudien fokuserar jag pÄ det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen frÄn skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilÀrare pÄ de skolor som givit gensvar pÄ min förfrÄgan.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrÄn lagar regler och förhÄllningssÀtt, samt att Àven ge en bild av vad de sjÀlva anser Àr viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet Àr baserat pÄ 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes Àven jÀmförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler Àr eftertraktad men inte sÄ mycket satsad pÄ.

Skatol och androstenon Àr tvÄ Àmnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, nÀr köttet frÄn grisarna hettas upp. I Sverige kastreras dÀrför alla smÄgaltar nÄgra dagar efter födseln. Detta sker rutinmÀssigt utan bedövning, vilket innebÀr lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna Àr att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Den traditionella undervisningen i bild utgÄr oftare frÄn traditionella metoder Àn en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och Àmnesintegrerat. MÄnga elever blir mer rÀdda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju Àldre de blir, mot nÀr de var smÄ. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildÀmnet mer tid och pÄverka elevernas engagemang för bildÀmnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förÀndras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhÄllningssÀtt i en traditionell bildundervisning.