Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.

Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i nÀrbutiken. SÄ börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som Àr lÀrorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga Àmnena. RAPD Àr en metod dÀr endast en primer anvÀnds, till skillnad frÄn de flesta andra PCR-metoder som anvÀnder tvÄ stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen pÄ en testgrupp.

Studien syftade till att kartlÀgga lÀrares strategier för att bedöma elevers laborativa förmÄga i kemi pÄ gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilÀrare pÄ fyra olika skolor. UtgÄngspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmÀrksamma hur olika ramfaktorer pÄverkar lÀrarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssÀttet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, dÄ styrdokument, vilket Àr en ramfaktor, beskriver att detta arbetssÀtt ska genomsyra undervisningen pÄ det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i hög grad anvÀnder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmÄgor. Valet av bedömningsstrategi baseras pÄ en tolkning av Àmnesplanen som inte tydligt fokuserar pÄ en bedömning av elevernas praktiska förmÄgor.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Intresset för naturvetenskapliga Àmnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspÀckade och svÄra. Syftet med undersökningen Àr att studera undersökningsbaserat lÀrande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med mÄlsÀttningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för mÄluppfyllelse och elevintresse. FörÀndringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. InlÀsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvÀrdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nÀra anslutning till lÀrares och elevers vardag.. LÀrarna som deltog i studien ansÄg att det undersökningsbaserade undervisningssÀttet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Studiens syfte var att undersöka hur elever i Ă„rskurs tvĂ„ förstĂ„r vattnets fasförĂ€ndringar i jĂ€mförelse med elever i Ă„rskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhĂ„llande till kursplanens centrala innehĂ„ll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras pĂ„ 52 elever varav 24 i Ă„rskurs tvĂ„ och 28 i Ă„rskurs fyra. För att ta reda pĂ„ hur eleverna förstod vattnets fasförĂ€ndringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer dĂ€r eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lĂ€rarna för klasserna har gjorts för att ta reda pĂ„ vilken undervisning eleverna har fĂ„tt.

I mitt examensarbete testar jag olika kreativa metoder, dels tagna frÄn etablerade konceptillustratörer i spelindustrin, men ocksÄ egna, för att svara pÄ min huvudfrÄga: Vilka olika kreativa metoder kan anvÀndas inom konceptillustration? Jag kommer fram till att det finns oÀndligt mÄnga, men att vad som har fungerat bÀst för mig, har varit att först försöka skapa ett sammanhang, följt av en fas dÀr jag utforskar olika idéer med hjÀlp av karaktÀrssiluetter, med fokus pÄ intressanta och individuella former. Min slutsats blir att det Àr viktigt att vara öppen för influenser frÄn alla hÄll, och att testa nya metoder kan vara oerhört givande för sÄvÀl kreativiteten som sin konstnÀrliga utveckling..

Elever upplever allt som oftast svÄrigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta Àr att eleverna har svÄrigheter med att vÀxla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylÀr vÀrld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nÄ en bred publik bör man aktivera sÄ mÄnga sinnen som möjligt vilket Àr det som jag tar fasta pÄ i detta arbete. Datormedierad multimedia framstÀllning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bÀttre förstÄelse hos elever i kemi. Framförallt Àr det datorgenererad media framstÀllning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestÄende av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. UtifrÄn resultaten av vÄr forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen Àr en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kÀnda barnbok Emil i Lönneberga. Filmen Àmnar att belysa olika samhÀllsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.