I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

LÀroplanens innehÄll har genom tiderna förÀndrats. Enligt dagens lÀroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lÀrare och rektorer jobba pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ eleverna har möjligheter att uppnÄ undervisningsmÄl genom Àmnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslÀrare arbetar Àmnesintegrerat mellan Idrott och hÀlsa och andra Àmnen, och dÄ mer specifikt med naturvetenskapliga Àmnen. Syftet har Àven varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sÄdan undervisning. Det som framkommit Àr att man arbetar Àmnesintegrerat i mindre utstrÀckning i form av temaarbeten och det Àr frÀmst med lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen, genom friluftslivet och hÀlsodelen.

Det har lÀnge varit kÀnt att de naturvetenskapliga Àmnena i skolan traditionellt betraktas som svÄra. Detta kan bero pÄ att den vetenskapliga diskursen Àr fylld av sÀrdrag som gör sprÄket i lÀroböckerna mer otillgÀngligt för lÀsaren, men Àven att samtliga naturvetenskapliga falanger innehÄller mÄnga komplexa begrepp och snÄrig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa sprÄkliga drag i lÀroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre lÀroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av sprÄk som anvÀnds i lÀroböcker, vilka strategier författarna anvÀnder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika lÀromedel uppvisar nÄgon skillnad i hur atomen framstÀlls. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd pÄ de tre lÀromedlen och man kan konstatera att samtliga lÀroböcker visar mÄnga gemensamma drag utifrÄn innehÄll och sprÄk ? men Àven skillnader i hur atomens byggnad framstÀlls.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att fÀrre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och mÄnga har svÄrt att se meningen med innehÄllet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte Àr naturvetenskapen i sig som eleverna avfÀrdar utan att det mer handlar om hur innehÄllet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar mÄnga ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och stÀller bland annat frÄgor till olika medier dÀr forskare bemöter och svarar pÄ allmÀnhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjÀlp av innehÄllsanalys. Urvalet Àr hÀmtat frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare anvÀnder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet pÄ förskolan. Bakgrunden Àr uppbyggd av forskning och litteratur, dÀr medling och öppna relationer Àr de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att fÄ en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollÀrare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter anvÀnder sig av olika metoder beroende pÄ situation. Den metod som samtliga anvÀnder sig av Àr medling och öppna frÄgor.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

En studie av vilka utgÄngsfrÄgor elever i skolÄr 3-6 stÀller nÀr de ska arbeta med ett samhÀllsorienterande eller naturorienterande Àmne. Studien visar vilka frÄgetyper som Àr mest frekventa och ocksÄ pÄ skillnader mellan pojkars och flickors frÄgor..

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Uppsatsen behandlar sökmotoroptimering gÀllande Google. En litteraturstudie görs för att besvara vilka metoder som Àr de mest effektiva för ett sÄ bra trÀffresultat som möjligt samt vilka metoder som Google inte anser följer deras riktlinjer. En empirisk studie görs Àven genom att skicka ut ett antal frÄgor om sökmotoroptimering till SEO-konsulter i Sverige. Ett antal ?on-page?-metoder och ?off-page?-metoder redovisas samt Àven ett antal tveksamma metoder.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att fÄ svar pÄ sina naturvetenskapliga frÄgor. Bakgrunden till studien Àr att flera forskare menar att barn Àr naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att lÀraren ofta missar barns frÄgor. I och med de nya tillkomna mÄlen i förskolans lÀroplan Àr Àmnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad sÀger barnen och vilka frÄgor stÀller de utifrÄn ett naturvetenskapligt innehÄll samt pÄ vilket sÀtt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgÄngspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring Àmnet frÄn tidigare forskningsresultat. Undersökningen Àr en smÄskalig kvalitativ fallstudie dÀr empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fÀltanteckningar.