Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Intresset för de naturvetenskapliga Àmnena tycks under de senare Ären falnat hos svenska ungdomar. En rÄdande uppfattning kring denna företeelse Àr att den grundas i de naturvetenskapliga Àmnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmÀssiga omfÄng. Denna studie fokuserar pÄ hur genetikomrÄdet framstÀlls inom tre lÀroböcker avsedda för biologikurs A.GenetikomrÄdet uppvisar samtliga av ovanstÄende egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan pÄ elevers intresse. Studien fokuserar medelst en lÀromedelsanalys innehÄllandes diskursanalytiska inslag hur ÀmnesomrÄdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. FrÄn studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Det finns lÀrare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den Àr i att komma till rÀtta med studenternas missuppfattningar. En lÀrare som vet vilka missuppfattningar som Àr vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen pÄ ett sÀtt som fÄr eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och dÀrmed svara rÀtt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje Ärskursen pÄ det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som anvÀndes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista Äret pÄ det naturvetenskapliga programmet.

Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.

Laborationer Àr en del i naturvetenskapliga Àmnen, dÀr eleverna fÄr praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda pÄ mer om elevers lÀrande av laborationer, anvÀnds som utgÄngspunkt litteratur om lÀrande, lÀrande i naturvetenskap och lÀrande med laborationer. Forskare har olika Äsikter om laborationers anvÀndbarhet, vilket lett fram till frÄgorna: Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfÀlle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, dÀr bÄde enkÀter och intervjuer anvÀndes. FrÄgorna var bÄde kunskapsfrÄgor, förstÄelsefrÄgor och frÄgor om vad eleverna sjÀlva anser om laborationer.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien var att fÄ ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lÀgre Äldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tÀnker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare. Resultatet visade att alla de tillfrÄgade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mÄl som stÄr i kursplanen för de naturorienterande Àmnena och lÀroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade vÀldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser Àr det viktigaste som barn behöver lÀra sig inom naturvetenskap. De ansÄg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det fÄr kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förÀldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att förÀldrarna i enkÀtsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frÄgor har stor betydelse för lusten och glÀdjen till att lÀra. FörÀldrarna anser att det Àr viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom Àmnet fysik, för att nÄ mÄlen i Är 5.Fysik förklarar mÄnga fenomen sÄsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans lÀroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tÀnkande och lÀrande utifrÄn det som Àr relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga Àmnet fysik finns pÄ förskolan men benÀmns inte som fysik. Som medupptÀckare pÄ förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frÄgor pÄ vardagsnÀra fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att förÀldrar anser att barnen bör fÄ utveckla det som de sjÀlva tycker Àr roligt inom fysikÀmnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, förÀldrars attityd, medupptÀckare, nyfikenhet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus pÄ anvÀndandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat tvÄ grupper om fyra elever i varje, nÀr de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nÀtbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Laborationer Àr en del i naturvetenskapliga Àmnen, dÀr eleverna fÄr praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda pÄ mer om elevers lÀrande av laborationer, anvÀnds som utgÄngspunkt litteratur om lÀrande, lÀrande i naturvetenskap och lÀrande med laborationer. Forskare har olika Äsikter om laborationers anvÀndbarhet, vilket lett fram till frÄgorna: Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfÀlle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, dÀr bÄde enkÀter och intervjuer anvÀndes. FrÄgorna var bÄde kunskapsfrÄgor, förstÄelsefrÄgor och frÄgor om vad eleverna sjÀlva anser om laborationer.

Fallföretagen har uppmÀrksammat de flesta risker som teorin behandlar och har Àven hanterat dessa risker i stor utstrÀckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlÀ'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstÄr vid outsourcing av produktion pÄ det sÀtt de gör. Dessa Àr nivÄ av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget Àr hos sina leverantörer, geografiskt avstÄnd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

MÄnga vÄtmarker i slÀttbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till Äkermark, samtidigt som de kvarvarande fÄtt ta emot allt mer nÀringsÀmnen frÄn omgivande marker. KÀrr i omrÄden med kalkberggrund Àr oftast artrika, med flera vÀxt- och djurarter knutna till just dem. DÀrför Àr de viktigt att de sköts pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett omrÄde som prÀglas av bÄde intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kÀrrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bÀttre i skötselarbetet.