Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar pÄ vad elever lÀr sig genom deras förvÀntningar pÄ vad testet ska innehÄlla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov pÄverkar lÀrares undervisning vilket indirekt ocksÄ bör inverka pÄ vad elever lÀr sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som anvÀnder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter fÄr sÀmre matematikkunskaper. Genom att som lÀrare förse eleven med uppgifter som krÀver ett kreativt resonemang, i vilka det inte Àr möjligt för eleven att anvÀnda ett imitativt resonemang, bör en sÄdan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete Àr att med ett klassificeringsverktyg tidigare anvÀnt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende pÄ vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krÀvs för att lösa dem.

Varje Är börjar mer Àn 100 000 elever Ärskurs sju. Genom överlÀmning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur gÄr övergÄngen till pÄ respektive skola? Hur bör överlÀmningar gÄ till enligt matematiklÀrare intervjuade i denna studie? De ger sin syn pÄ likvÀrdig utbildning, individualisering, den röda trÄden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklÀrares uppdrag. Syftet med studien Àr att komma Ät vad som underlÀttar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlÀmningar Àr vÀlkomna, men fokus bör ligga pÄ ett organisatoriskt plan enligt matematiklÀrarna.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik Àr vi som blivande lÀrare förstÄr vikten av att forma undervisningen utifrÄn elevernas verklighet för att fÄnga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgÄr frÄn matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i rÀkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i bÄde skola och vardagsliv. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogen ser pÄ vardagsanknuten matematik, ser pedagogen nÄgra möjligheter eller svÄrigheter? Vi har i vÄr studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.

I denna uppsats jÀmförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med tvÄ typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehÄllsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hÀnger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna Àr riktade, texternas form och struktur samt de matematiska omrÄden som behandlas i texterna. UtifrÄn dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig Ät betrÀffande innehÄll, utformning och uttryckssÀtt.