Goda förutsättningar för goda betyg i matematik. En jämförelse av elevers kunskaper i matematik i år fem och deras betyg i samma ämne i år nio
Syfte: Syftet är att belysa kunskapsmässiga faktorer i år fem som kan vara särskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgången redogörs för en didaktisk ämnesteori som tar sin utgångspunkt i individualisering och som betonar elevens förståelse för matematik. Vidare redogörs för olika sätt att se på bedömning och för svårigheterna med en likvärdig betygssättning.Metod: Studien är kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingått i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för år fem har samlats in, tolkats och kategoriserats. Elevernas kunskaper i år fem har sedan jämförts med deras slutbetyg i matematik för år nio. Resultat: Studiens resultat visar att relativt många elever med kunskapsbrister i år fem ändå lyckas nå målen för år nio. Det visade sig också, vilket bör betecknas som överraskande, att det inte gick att finna någon korrelation mellan antal ej uppnådda mål enligt kunskapsprofilen i år fem och godkänt betyg i matematik i år nio. Elever med brister inom flera av matematikens områden i år fem hade ändå nått målen för år nio och erhållit ett slutbetyg. I studien upptäcktes dock att elever med bristande taluppfattning i år fem, i högre grad riskerade att erhålla ett IG i matematik i år nio, jämfört med elever med brister inom andra områden i matematik. Resultatet av studien tyder också på att brister i taluppfattning och aritmetik kan leda till svårigheter inom geometri och rumsuppfattning. Det omvända förhållandet kunde däremot inte påvisas.