Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov pÄ kursen. PÄ de flesta yrkesförberedandeprogrammen Àr det över 40 procent av eleverna som inte fÄr godkÀnt pÄ detta kursprov och 30 procent av eleverna förvÀntas fÄ ?Icke godkÀnt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lÀmnar gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg, Àr bristen pÄ motivation. Det finns dÀrför ett stort behov av att se över vilka förÀndringar som kan utföras i de teoretiska Àmnena för att öka elevernas motivation och sjÀlvförtroende pÄ de praktiska programmen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka omrÄden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vÄr förstÄelse för vilka faktorer som skapar dessa svÄrigheter. Vi ville Àven utreda i vilken mÄn undervisande lÀrare Àr medvetna om vilka omrÄden som eleverna tycker Àr svÄra det vill sÀga om elevers och lÀrares syn pÄ svÄrigheterna inom Matematik kurs A stÀmmer överens. Genom vÄrt arbete undersökte vi ocksÄ vilka arbetssÀtt och arbetsformer som faktiskt ingÄr i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi anvÀnde en kvantitativ metod i form av enkÀter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklÀrare pÄ gymnasiet. Resultatet visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att matematikomrÄdet algebra var det svÄraste omrÄdet inom Matematik kurs A, men Àven geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lÀrare angav istÀllet funktioner och ekvationer.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 ? Matematik Ärskurs 9 visade pÄ resultatförsÀmringar i elevernas matematiska kunnande frÄn 1992 till 2003. Eleverna angav ocksÄ i utvÀrderingen att Àmnet matematik inte intresserade dem, trots att mÄnga av eleverna trodde sig ha anvÀndning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lÀrande, kompetens visade att attityder till Àmnet matematik inte bara pÄverkades under lektionerna i skolan utan för mÄnga elever var en positiv attityd till Àmnet matematik ute i samhÀllet en förutsÀttning för att de sjÀlva skulle nÄ en positiv matematikinlÀrning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till Àmnet matematik och huruvida deras attityder skulle stÀmma överens med vad litteraturen visat och hur lÀrare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för Àmnet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

UtgÄngspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som mÄnga framstÀllningar pekar pÄ att dagens matematikundervisningbedrivs pÄ ett mycket traditionellt sÀtt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklÀrare i grundskolans senare Är planerar, genomför, följer upp och utvÀrderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlÀrare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkÀt och intervju, dÀr den inledandeenkÀten dels har gett en bred bild av lÀrarnas uppfattningar inom nÄgra vÀsentliga omrÄdendels anvÀnts för att fÄnga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, dÀr avsikten varit att komma nÄgra utvalda lÀrare nÀrmare in pÄlivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det bÄde finns stora variationer mellan olika lÀraressÀtt att arbeta, samtidigt som det finns mÄnga gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fÄtt genom intervjuerna, vilken i mycket stÀmmer överens med flera tidigare undersökningar,Àr att den dominerande formen av individualisering Àr hastighetsindividualisering dÀreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen pÄ ett mer effektivt sÀtt krÀvs troligtvis en störrevariation, Àn vad denna undersökning kunnat visa, bÄde vad gÀller innehÄll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frÄgan om att lÄta sig styras elleratt försöka pÄverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krÀvs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssÀtt.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden anvÀnds inom matematikundervisningen i Ärskurs ett till Ärskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som anvÀnds och om lÀrarna kopplar anvÀndandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvÀndningen i matematikundervisningen Àr begrÀnsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta omrÄde. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har anvÀnts som metodval. Fyra lÀrare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har anvÀnts som skapats utifrÄn syftets tre forskningsfrÄgor.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

En nedĂ„tgĂ„ende trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras hĂ€r har som syfte att undersöka hur man via lĂ€roboken kan underlĂ€tta lĂ€rarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer sjĂ€lvstĂ€ndigt lĂ€rande förbĂ€ttras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta vĂ€sentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera nĂ„gra tidigare forskningsresultat vad gĂ€ller matematiklĂ€robokens utförande och anvĂ€ndande av idag. Resultatet frĂ„n denna litteraturgenomgĂ„ng verifieras och kompletteras i nĂ€sta steg via kvalitativa intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.