Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall hur tÀrningen anvÀnds som redskap för barns lÀrande av matematik. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren nÀr de anvÀnder tÀrningen samt hur barnen anvÀnder sig av tÀrningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger Àr medvetna om matematiken i anvÀndandet av tÀrningen Àven om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger anvÀnder tÀrningen Àven i andra situationer Àn vid tÀrningsspel. Exempel pÄ sÄdana situationer Àr samling, rörelsepass och utevistelse.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som lÀser EllÀra A pÄ elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan fÄ problem att klara matematiken i EllÀra A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i ansprÄk.Med hjÀlp av kurslitteratur och kursplan för EllÀra A har jag tagit fram ingÄende matematik i kursens inledande delar. UtifrÄn denna matematik har sedan uppgifter skapats och jÀmförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för Ärskurs 9 samt skolverkets mÄl som eleverna skall ha nÄtt i slutet av nionde skolÄret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsÄtgÄng och eventuella oklarheter i testet.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

I flera stora jÀmförande undersökningar av elever i olika lÀnder har det framkommit att svenska elever har lÄgt sjÀlvförtroende i Àmnet matematik och detta gÀller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om sjÀlvskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmÄga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger pÄ att jÀmföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta nÄgot samband mellan sjÀlvskattning och lösningsfrekvens samt kön.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lÀgger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan Àr oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag dÀrför att undersöka pÄ vilket sÀtt matematiklÀrande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag variation i pedagogernas arbetssÀtt med matematik. Vissa fokuserade mycket pÄ matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lÀra barnen matematik. Min undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tÀnkbar förklaring till detta Àr den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har ocksÄ visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfÀrdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete Àr att undersökavad som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik utöver de kunskaper och fÀrdigheter somenligt kursmÄl och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vÄrt syftehar vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lÀrarna omvilka yttre faktorer som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs pÄ olika skolor och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?? För att besvara vÄrafrÄgestÀllningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklÀrare verksamma igrundskolans senare Är i tvÄ olika kommuner.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i Àmnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolÄr 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. UtifrÄn intervjuernas resultat presenteras elevernas syn pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i Àmnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan pÄverkas elevernas motivation och nÄgra av faktorerna som presenteras Àr lÀromedel, kommunikation, delaktighet och pÄverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhÄllande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende pÄ motiverande faktorer.