Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur specialpedagoger i Är 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder specialpedagoger kan anvÀnda i sitt dagliga arbete. Vilken Àr specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke pÄ elever med matematiksvÄrigheter och dyskalkyli? Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrÄn vÄrt syfte med vÄrt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika omrÄden som har haft betydelse för vÄrt arbetes genomförande sÄsom matematikinlÀrning, pedagogiska hjÀlpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lĂ€rande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrĂ„n konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det Ă€r ett handlingsriktatlĂ€rande utomhus dĂ€r teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lĂ€rande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik Ă€r ett komplement till traditionellundervisning dĂ€r eleverna lĂ€r med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lĂ€rande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus Ă€r sprĂ„k och matematik.NĂ€rheten till bra utemiljö Ă€r nödvĂ€ndig för att lĂ€mna skolgĂ„rden.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra om förskollÀrarna upplever upplever nÄgra skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av lÀroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har nÄgon inverkan pÄ dessa val. Studien behandlar Àven om yrkesidentiteten har förÀndrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskollÀraren anvÀnder sig av inom Àmnet matematik. Genom att först göra en textanalys av lÀroplanen för förskola (Lpfö98) och lÀroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans lÀroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat anvÀnda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt Àr nio stycken, fyra som Àr verksamma i en stor stad och fem som Àr verksamma i glesbygden. Under studiens gÄng har vi stÀndigt anvÀnt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lÀra matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikÀmnet ur ett lÀrar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikÀmneti skolÄr 1-6. Utöver detta sÄ sker intervjuer med tvÄ elever ur varje pedagogs klass. SammanlagtÄtta elever ingÄr i undersökningen.Resultatet visar att elevens förstÄelse och tillit till den egna förmÄgan Àr centrala motivationsfaktorerför att lÀra matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen Àr ett varierat arbetssÀtten viktig faktor för att skapa motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjÀlper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss av intervjuer av elever i skolÄr fem. Resultatet visar att eleverna Àr vÀl medvetna om vad som stÄr i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjÀlper dem i deras progression i Àmnet..

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.