Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lÀrare anvÀnder i Àmnet geometri för barn i Äldrarna 10 - 12 Är. Resultatet visar pÄ att lÀrarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det Àven Àr viktigt med konkret matematik dÀr eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.