Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen Àr att med hjÀlp av ett test se om eleverna, i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som stÄr beskrivet i Lgr11 för skolÄr 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att pÄ 50 elever göra 2 tester med ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr 24 av de 50 eleverna fÄtt anvÀnda ett matematikspel för att se om kunskapsförbÀttring uppnÄtts. Det första testet har Àven anvÀnts för att fÄ en inblick i hur elevernas matematikkunskaper Àr. En enkÀtundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som anvÀnt spelet. Resultatet visade att eleverna som anvÀnt spelet gjorde en större progression Àn de elever som inte haft tillgÄng till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krÀvs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolÄr 9. De flesta elever var positivt instÀllda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur dÄ flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former Àn lÀroböckerna kan detta öka motivationen till lÀrande. .

Studien syftar till att fĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper om hur barn lĂ€r med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar pĂ„ för att utveckla och befĂ€sta elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar tvĂ„ omrĂ„den; inlĂ€rningsstilar dĂ€r fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie dĂ€r det framkommer vilka begrepp som Ă€r viktiga för att fĂ„ den förförstĂ„else som krĂ€vs lĂ€ngre upp i Ă„rskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befĂ€ster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hĂ€nda under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning trĂ€nar och vilka lĂ€rstilar den vĂ€nder sig till.Det Ă€r mĂ„ngfalden som leder fram till att eleverna erhĂ„ller en stabil taluppfattning..

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskaper om matematiksvÄrigheter och elevernas upplevelse av undervisningen samt om det finns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars instÀllning och syn pÄ sitt matematiska kunnande. Med hjÀlp av litteratur och forskningsrapporter söktes kunskaper om syftet. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med elever som tyckte att matematik var svÄrt eller trÄkigt eller bÄda delarna och pedagoger, eftersom vi ansÄg att deras kunskaper och erfarenheter kompletterar varandra. Eleverna gÄr i Är 2, 5 och 8 med en jÀmn fördelning mellan pojkar och flickor. Pedagogerna bestod av lÀrare som undervisade i samma Är som eleverna gick i samt tvÄ specialpedagoger ? en i Är 1-3 och en i Är 4-9.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats. Till följd av detta gav regeringen Är 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsÀtta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utstrÀckning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ rektorsomrÄden. I vÄrt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sÀtt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsomrÄde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsomrÄde 2 arbetar pedagogerna vÀldigt spontant med matematiken utan att ens tÀnka pÄ att man gör det.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda pÄ om eleverna i Är 3 fÄr med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nÄ mÄlen för matematik i Är 9.Syftet Àr att kartlÀgga grunderna inom aritmetik för Är 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och pÄverkar undervisningen. Med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda, analysera om eleverna i Är 3 i en vÀstsvensk kommundel har rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfrÄga:Har eleverna i Är 3 i en given vÀstsvensk kommundel, rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik, utifrÄn de ramar som pÄverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartlÀggningen Àr didaktisk Àmnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgÄngen.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, Är 4-6, pÄ ett varierande och verklighetsnÀra sÀtt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrÄn litteraturstudien samt Internet och grundidéer frÄn praktiktid..

Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Studiens syfte Àr att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever pÄ samhÀllsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartlÀggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs Àven i tvÄ gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv pÄ de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjÀlp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de berÀkningarna som krÀvs, men att det saknas en djupare förstÄelse för geometri, speciellt inom omrÄdet area. JÀmförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns nÄgon större skillnad mellan eleverna. .