Rapportens syfte Àr att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ programvaran till framtidens mobila terminaler och de möjligheter som kommer att finnas för denna. Detta inkluderar en liten undersökning om vad vi kan vÀnta oss för terminaler och vilken funktionalitet som dessa kan komma att ha. Eftersom det Àr svÄrt att ge en bild av hur de kommer att se ut har jag mest koncentrerat mig pÄ att hitta lösningar som skall fungera oberoende av hur de mobila terminalerna utvecklas, naturligtvis inom vissa grÀnser. Detta innebÀr i realiteten att programlogik och berÀkningar ligger pÄ en server och att sedan bara anvÀndargrÀnssnittet med kommunikation finns pÄ den mobila terminalen. Rapporten gÄr djupare in pÄ WAP plattformen och sakerna runt denna eftersom detta Àr den i dagslÀget bÀsta och mest accepterade specifikation för hur man skall göra programvara till mobila terminaler.

Resandet ökar i dagens samhÀlle och mÀnniskor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna Àr stor. Med hjÀlp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och fÄ dem att stanna lÀngre. Genom tekniken kan intressanta berÀttelser presenteras med bÄde ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krÀvs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingÄr i ett projekt, uppdelat i tre steg.

Trots de stora fördelarna med RFID har det i mÄnga fall och under lÄng tid varit för stora problem för att en majoritet skulle vilja investera i tekniken. Kostnaden Àr ett av de största hindren och frÄgan Àr ifall den kostnaden kan reduceras genom att kombinera larm med de logistiska fördelarna hos RFID. Syftet med undersökningen i den hÀr rapporten har varit att ta reda pÄ om det stöldskyddssystem som finns i butiker kunde uppgraderas med extra funktionalitet och vilka fördelar det kunde leda till. Dessutom har möjligheterna till en ekonomisk lönsamhet ifrÄgasatts. Undersökningen begrÀnsades till sko- och konfektionsbutiker.

Behoven i vÀrlden kan stÀndigt förÀndras. Dessa behov kan Àven styrasystemutvecklingen. Studiens syfte Àr att genom litteraturstudier samt en fallstudiekomma fram till metoder genom vilka behoven blir faktorer för framtidasystemutveckling. Ett fÀrdigt system kan bli implementerat trots att det innehÄllerfel. AnvÀndare samt utvecklare blir dÀrefter inblandade i underhÄllet samtvidareutvecklingen.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer dÀr de mÄste ta beslut. FrÄgan Àr vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen vÀljer, vilka beslutskriterier anvÀnds? Ju bÀttre insikt den sÀljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bÀttre kan de pÄverka inköpsbeslutet.Inom hotellbranschen Àr sÀsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vÄr uppdragsgivare Björkbacken KaraktÀrshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förstÄelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare anvÀnder sig av nÀr de vÀljer konferensanlÀggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgÀster.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva organisationers vÀg till beslut och vad de efterfrÄgar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den.Metod: VÄrt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssÀtt.

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrĂ„n de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras pĂ„ de olika stadsdelarnas avstĂ„nd till grönstrukturer och rekreationsomrĂ„den. Även en jĂ€mförelse av andra kommuners tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunĂ€gda marken finns i relation till det skikt med gröna omrĂ„den som skapas.

I dagens samhÀlle finns inbyggda system i allt frÄn vattenkokare till rymdraketer. För att möta anvÀndarnas stÀndigt ökande krav pÄ prestanda och funktionalitet mÄste hÄrdvaran i dessa system utnyttjas optimalt. Detta kan göras genom att konstruera hÄrdvara specifikt för den aktuella uppgiften eller att anvÀnda en mer generell hÄrdvara, dÀr istÀllet mjukvaran Àr anpassningsbar. I mÄnga fall kan det vara lÀmpligt, och i vissa fall Àven nödvÀndigt, att blanda dessa metoder för att lösa en given uppgift. En kraftfull processor kan exempelvis kompletteras med en accelerator uppbyggd av specifik hÄrdvara.

Studien startade pÄ uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg dÄ de eftersökte ett förslag till ett intranÀt med mÄl att det skulle vara enkelt att anvÀnda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades dÄ till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade pÄ hur anvÀndaren skulle ha möjlighet att anvÀnda intranÀtet nÀr denne befann sig i ett utrymme med begrÀnsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. IntranÀtens utveckling har gÄtt framÄt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. IntranÀten har kommit en lÄng vÀg frÄn att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det nÀrmare hur lÄngt intranÀtet har kommit gÀllande funktionalitet i begrÀnsade utrymmen och förÀnderlig kontext, samt hur ett intranÀt kan anpassas att passa in i just en sÄdan miljö.Under studiens gÄng har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ?Trunk Test? applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gÀllande vad som möjliggör för god design i ett intranÀt i förÀnderlig kontext. Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar pÄ forskningsfrÄgan och ge svar pÄ vad som krÀvs för att underlÀtta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en förÀnderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjÀnar designen pÄ att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till anvÀndaren samt en sÄ grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvÀndiga för att lÄta anvÀndaren arbeta effektivt med intranÀtet..

Den hĂ€r rapporten tog sin början i det faktum att mĂ„nga företag och organisationer idag inte Ă€r insatta i vad IPv6 innebĂ€r och hur de ska gĂ„ tillvĂ€ga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfĂ€llet ingen komplett metod för hur en analys av ett nĂ€tverk gick till, vad som var viktigt att tĂ€nka pĂ„, vilka tekniker som fanns tillgĂ€ngliga och hur dessa implementerades.För att underlĂ€tta framtida övergĂ„ngar till IPv6 bestĂ€mde vi oss för att utveckla en generell metod som anvĂ€ndaren kan följa och lĂ€sa sig till vad de behöver tĂ€nka pĂ„ vid varje steg. Metoden ger ocksĂ„ exempel pĂ„ hur anvĂ€ndaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frĂ„gestĂ€llningen ?Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nĂ€tverksmiljö??ÖvergĂ„ngen till IPv6 Ă€r igĂ„ng och mĂ„nga tekniker Ă€r inte fĂ€rdigutvecklade.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den mest förekommande cancerformen bland kvinnor bÄde i Sverige och i vÀrlden och en vanlig behandling Àr mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ pÄverkan pÄ de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. DÄ brösten Àr sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förÀndrad kroppsuppfattning och leda till kÀnslor som sÀmre sjÀlvförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien Àr baserad pÄ en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Nyproducerade bostĂ€der upplevs ofta som vĂ€ldigt lika. Öppen planlösning, trestavigt ekparkettgolv och vitmĂ„lade vĂ€ggar beskriver idag en typisk nyproduktion. Idag ligger fokus pĂ„ att skapa funktionella, yteffektiva bostĂ€der och kostnadseffektivitet efterstrĂ€vas. Prefabricerade standardlösningar bidrar till en förkortad byggtid. Vid jĂ€mförelse av nyproducerade bostĂ€der och Ă€ldre sekelskifteslĂ€genheter kan man se mer detaljarbeten i de Ă€ldre lĂ€genheterna.Syftet har varit att faststĂ€lla om den svenska nyproduktionen Ă€r likriktad och upplevelsefattig.

En aktiv databas reagerar automatiskt pÄ hÀndelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebÀr att kritiska system som stridsledning, sjukvÄrd och kÀrnkraftverk har stor förtjÀnst i att anvÀnda aktiva databaser. En passiv databas, vilket Àr det vanligaste idag anvÀnder sig av polling och embedded code för att Ästadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete anvÀnds oftast en eller ett antal bestÀmda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Att flera datorer anvÀnds för att gemensamt lösa problem Àr inte nÄgonting nytt. Det finns mÄnga distribuerade system i bruk och mÄnga olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa anvÀnder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns vÀldigt mÄnga implementationer av. RabbitMQ Àr ett exempel dÀr att kommunikation gÄr genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjÀlp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar nÄgon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer Àr istÀllet möjlig vilket innebÀr snabbare responstider men försvÄrar hur olika klienter hittar till varandra.Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som anvÀnder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna.

ASSAs passersystem ARX bestÄr av tre delar; en server, en eller flera undercentraler samt ett klientprogram. I denna rapport ligger fokus pÄ klienten som Àr den del av ARX som hanterar administrationen av systemet. Rapporten syftar till att undersöka anvÀndbarheten i ARX klienten samt identifiera brister och föreslÄ lösningar pÄ de anvÀndbarhetsproblem som pÄtrÀffas.AnvÀndbarhet handlar om hur lÀtt en produkt Àr att anvÀnda och för att vara sÀker pÄ att slutprodukten ska bli anvÀndbar Àr det viktigt att Àven utvecklingsprocessen sker pÄ ett anvÀndarcentrerat vis. ArbetssÀttet usability engineering presenteras i rapporten, vilket Àr ett terativt arbetssÀtt dÀr anvÀndarna Àr i fokus för utvecklingen av produkten. ArbetssÀttet innebÀr att djupgÄende analyser av anvÀndarna och den uppgift som ska genomföras med produkten genomförs, samt att tydliga anvÀndbarhetsmÄl stÀlls upp.Den empiriska delen av rapporten inleds med en anvÀndarundersökning som visar pÄ att vissa brister finns i ARX klienten, men att anvÀndarna överlag Àr relativt nöjda med systemet.