Kristinehamns grönstrukturplan
analys Kristinehamns tätort
I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas. Data som skall användas samlas in från Länsstyrelsen, skogsstyrelsen och Lantmäteriet. Kommunens eget inmätta eller digitaliserade material skall också användas. De data som inte finns färdiga digitaliseras in från flygfoton. Detta gäller främst de parker och grönstrukturer i tätorten som inte finns inmätta, men även skärgårdens öar. Som grund för hela kommunens grönstruktur används lantmäteriets vegetationskarta. De gröna stråken i tätorten klassas efter skötsel och funktionalitet, såsom grönyta, park, naturpark, grönområde, kyrkogård, skolgård, tätortsnära skog och rekreationsskog. Med utgångspunkt från detta skapas buffertzoner från stadens villaområden för att se vilka grönstrukturer man når inom 100, 300 och 2000 meter. Barriärer såsom E18, järnvägen, ringleder och vattendrag har lagts in vid buffertskapandet. Man kan se en tydlig bild över de stadsdelar som är instängda mellan Europavägen och järnvägen och som är hänvisade till de över/undergångar som finns. Även om den tätortsnära skogen finns på andra sidan vägen är den närmaste undergången ca 1,5 km bort. Den jämförelse som gjorts mot andra kommuners arbete med grönstrukturplan visar att vårt tillvägagångssätt är likartat. Kommuners geografiska läge och förutsättningar varierar och några har valt en betydligt mer detaljerad plan. I det arbete som här har skapats finns förutsättningar för ytterligare fördjupning.