Organisationer och företag vÀxer idag allt mer och söker sig till nya marknader. Möjligheterna ökar i takt med den nya tekniken som erbjuds. Att nÄ en större marknad och kunna hantera större informationsmÀngder Àr tvÄ orsaker till att mÄnga företag investerat i ny teknik. Möjligheterna som affÀrssystem erbjuder Àr nÄgot som företag och organisationer blir alltmer medvetna om, fördelarna börjar bli för stora att bortse frÄn. Men utan att ta hÀnsyn till de krav affÀrssystem stÀller pÄ bÄde organisatorisk och verksamhetsnivÄ blir inte resultatet det optimala och affÀrssystemet kan i vissa fall stjÀlpa mer Àn hjÀlpa verksamheten.

I mitt examensarbete har jag undersökt om det lÀmpar sig att anvÀnda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har anvÀnt mig av Photoshop för att mÄla normal maps som jag sedan applicerar pÄ lÄgdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevÀrt. DÄ icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hÄrda ytor, och dÀrmed inte animeras med deformation, sÄ antog jag att denna metod skulle lÀmpa sig vÀldigt vÀl Ät dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter. Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man anvÀnder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvÀrdera hur effektiv metoden Àr samt vilka fördelar den bidrar med. Jag gÄr igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjÀlp av faktatexter och instruktions-DVDer i Àmnet för att sedan redovisa metoden jag anvÀnt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment. Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop Àr mycket vÀl lÀmpat Ät hÄrda ytor och Àven bidrar med optimeringar i arbetsflödet bÄde vad gÀller organisering, tidsÄtgÄng samt kontroll över resultatet.

Ett CRM system ger fördelar för ett företags förmÄga att bygga varaktiga kundrelationer. SmÄ och medelstora företag Àr dock tveksamma till att investera i sÄdana system. Resurserna för att dels investera i och sedan effektivt förvalta systemen fattas ofta i företagen. Implementationerna av systemen drar dessutom ofta ut pÄ tiden. Modellen Software as a Service har under 2000 talet vunnit stora landvinningar.

Denna uppsats syftar till att undersöka anvÀndandet av parallella prototyper i flera iterationer vid arbetet med en behovsanalys hos ett företag. Som grund för arbetet ligger ett uttryckt behov av ett verktyg för sammanstÀllning och presentation av material skapat av designbyrÄn the Apartment i Stockholm. UtifrÄn den förfrÄgan som gjordes frÄn byrÄn i ett första skede, togs tvÄ prototyper fram för att stödja diskussionen om företagets faktiska behov, som i vissa fall inte stÀmmer överens med de uttryckta behoven hos en bestÀllare. Dessa första prototyper syftade till att skapa en bÀttre förstÄelse för företagets arbetssÀtt och konceptuella behov. Efter att prototyperna gÄtts igenom skapades en andra omgÄng prototyper, den hÀr gÄngen mer utvecklade, och inriktade mot att ta reda pÄ mer funktionella behov i processens slutskede (presentationsdelen).

Bakgrund: Idag förvÀntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet Àr dÀrför aspekter som ingÄr i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad anvÀndas som konkurrensfördelar. Det rÀcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervÀrde utan en produkt mÄste dessutom förmedla immateriella vÀrden, till exempel emotionella, identitetsförstÀrkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska vÀrden kan detta fÄ en större genomslagskraft nÀr det gÀller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft Àn traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstÄ hur estetiska vÀrden kan anvÀndas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen Àr baserad pÄ sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushÄllsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat pÄ att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse pÄ grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan pÄverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Problem: Hur kan mobiltelefoners anvÀndargrÀnssnitt anvÀndas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till anvÀndaren? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för vilka faktorer i anvÀndargrÀnssnittet till en mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos anvÀndaren. Metod: Vi har samlat relevant teori frÄn frÀmst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med mobiltelefonanvÀndare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med sÄ kallad kodning.

Under senare Är har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt pÄ att priset pÄ de detektorer som anvÀnds för att mÀta IR-strÄlning har sjunkigt och dÀrmed Àven priset pÄ kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag mÄnga likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror Àr hÀmtade frÄn kameraindustrin.I och med det att de handhÄllna systems som anvÀnds för termografi genererar bilder med bÀttre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli mÀrkbara i mÀtresultaten. Detta mÀrks framförallt nÀr mÀtningar skall göras med hjÀlp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering Àr idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta pÄ att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

Utvecklingen av motorstyrsystem pÄ Scania CV AB Àr en komplicerad process dÀr hÄrd- och mjukvara kombineras i en fÀrdig enhet för anvÀndning i de lastbilar som företaget producerar. Styrsystemet bestÄr bland annat av en datasats med en mÀngd parametrar som styr olika typer av funktionalitet. Parametrarna mÄste vid utvecklingen av en ny motor först kalibreras med korrekta vÀrden och dÀrefter mÄste dessa vÀrden granskas för att kvaliteten pÄ produkten ska kunna sÀkerstÀllas. I dagslÀget saknas ett standardiserat arbetssÀtt för hur kalibrering och granskning ska gÄ till pÄ de grupper som Àr inblandade.Studien syftade till att kartlÀgga hur arbetet med kalibrering och granskning gÄr till samt att om möjligt utveckla denna arbetsprocess för att uppnÄ en högre grad av kvalitetssÀkring. Vad gÀller processkartlÀggningen förekommer bÄde skillnader och likheter mellan de, i processen, inblandade grupperna.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) Àr ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De Àr verksamma inom de tre affÀrsomrÄdenaprodukt, konsult och service. Inom produktomrÄdet sker försÀljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. PÄ konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmÀrksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare Àn ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsÀttning. DÀrigenom uppmÀrksammas ocksÄ hur personer som stammar och deras samtalspartner förhÄller sig till stamningen i syfte att Ästadkomma ett fungerande samtal.Studien visar pÄ att Àven om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfÀllen dÄ den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svÄrigheter hÀrleds till det moderna samhÀllets normer om effektivitet, konformitet och sjÀlvdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stÀmplar vissa personers talmönster som avvikande.

Extreme programming (XP) Àr en av flera lÀttrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebÀr att arbetssÀttet Àr strukturerat pÄ ett sÀtt som gör att systemets innehÄll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemÄl under projektets gÄng. Dessa metoder Àr alltsÄ anpassade för att hantera förÀndrade kravbilder under pÄgÄende projekt. Principen Àr att framtiden Àr förÀnderlig, varför det behövs utveckling som stöder förÀnderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lÀttrörliga utvecklingsprojekt.XP bestÄr av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastÄende (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sÀgas utgöra en metod i bemÀrkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.VÄr huvudsakliga frÄga som besvaras i uppsatsen Àr hur XP kan anvÀndas.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data. VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att öka tillgÀngligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta för jÀrnvÀgsnÀtet.

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i islÀndska rímur före 1550 utifrÄn ett material som bestÄr av 42263 versrader frÄn 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet Àr att bidra till kartlÀggningen av ríma-sprÄket samt att diskutera hur resultaten förhÄller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förÀndras under 1300-talets mitt nÀr sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration pÄ grund av konsonantinskottet [t] och anvÀnds som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingÄr i allitterationen. Resultaten skiljer sig nÄgot frÄn tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket dÀr s-allitteration fortsÀtter att anvÀndas av vissa diktare, sÀrskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sÀtten att allitterera med sl och sn.Det Àr troligt att denna variation kan förklaras utifrÄn bÄde sprÄkinterna orsaker som funktionalitet, och sprÄkexterna orsaker som traditionskÀnsla och inlÀrningsform.

Denna uppsats behandlar ett beslutsproblem i ett stort högteknologiskt företag, nÀmligen att prioritera mellan investeringar i utvecklingsprojekt för produkter. Dessa projekt har tvÄ mÄl, att utveckla funktionaliteten eller att minska driftskostnaderna för produkterna. Företaget anser att dessa mÄl Àr svÄra att uppnÄ samtidigt och att en ökning av funktionaliteten fÄr till följd att driftskostnaderna stiger. Företaget vill veta den optimala fördelningen av investeringar mellan att utveckla funktionaliteten och att minska driftskostnaderna.En modell utvecklas för att representera dessa fenomen. Prognosticerade vÀrden anvÀnds i modellen vilket gör business case till ett centralt begrepp, vilket redogörs utförligt för.