Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Gröna argument - Sida 64 av 72

Integration av de anstÀllda i den strategiska utvecklingsprocessen : En fallstudie om kopplingen mellan AffÀrsutveckling, Change Management och det Balanserade styrkortet pÄ ett svenskt IT-bolag

Strategisk affÀrsutveckling har lÀnge varit ett fenomen Ätskilliga företag velat bemÀstra. DÄ ett kontinuerligt förÀndrande marknadslandskap prÀglar dagens affÀrsutveckling Àr det svÄrt att bedriva effektiv strategisk affÀrsutveckling. Denna studie syftar till att beskriva och öka förstÄelsen kring hur ett modernt IT-företag med hjÀlp av ett balanserat styrkort som strategiskt verktyg skall kunna förbÀttra den förÀndringsbaserade affÀrsutvecklingen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Fyra Ärs akademisk erfarenhet inom ekonomi samt ett brinnande intresse för strategisk affÀrsutveckling ligger till grund för denna studie.Studier har visat att generellt sett nÀrmare 80 procent av anstÀllda inom olika företag upplever oklarheter kring begreppet förÀndring och hur det pÄverkar organisationens strategiska utveckling. SÄledes har vi valt att i det teoretiska avsnittet fokusera pÄ strategisk affÀrsutveckling, vidare har vi belyst konceptet Change Management samt hur förÀndring pÄverkar den strategiska utvecklingsprocessen.

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

Är det tanken som rĂ€knas? : en undersökning av möjligheten att stimulera utvecklingen av elevers etiska tĂ€nkande och agerande

I denna uppsats belyses moralutveckling frÄn tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlÀrningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmÀrksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. DÀrefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrÄn vilka man sedan kan stadiebestÀmma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfrÄga behandlar möjligheten att pÄverka elevers moralutveckling och dÀrmed Àven deras etiska handlande. MÄnga forskare har uttryckt sin Äsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen pÄ allvar, och se det som sitt ansvar att hjÀlpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lÀmpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Möjligheter och hinder för ekologiskt hÄllbar utveckling pÄ myndighetsnivÄ : En fallstudie om uppfattningar om vad det sÀrskilda sektoransvaret för ekologiskt hÄllbar utveckling har inneburit för Luftfartsverket

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett sĂ€rskilt sektorsansvar för ekologiskt hĂ„llbar utveckling, vilket innebĂ€r att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hĂ„llbarhet förs framĂ„t inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien Ă€r att utreda vad det finns för svĂ„righeter och möjligheter nĂ€r det sĂ€rskilda sektorsansvaret ska omsĂ€ttas i praktiken. För att undersöka denna frĂ„ga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill sĂ€ga hur ansvaret yttrar sig pĂ„ Luftfartsverket (LFV). Jag berör Ă€ven kopplingen till exempelvis miljömĂ„lsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument frĂ„n LFV.

I jakt pÄ public service-tjuvar

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Att döma framÄtsyftande : En problematisering av bedömningsbegreppet i aktuell svensk och anglosaxisk forskning

   Bedömning inom skolan Ă€r nĂ„got komplext och bedömningsbegrepp likasĂ„, hur de definieras, tolkas och anvĂ€nds. Hur bedömning förmedlas till en elev Ă€r av stor betydelse för det fortsatta lĂ€randet. RĂ€tt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbĂ€ttring av elevens lĂ€rande. Behovet av att förstĂ„ bedömningsprocesser och olika former av bedömning Ă€r idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen frĂ„n skolĂ„r 1. Även om det gĂ„tt snart ett Ă„r sedan uppdraget gavs Ă€r det i kontakter med lĂ€rare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i mĂ„nga fall Ă€r en process som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klar.

Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

KĂ€rlek eller bara en fling? : En retorisk komparativ analys av Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer

Denna studie Àmnar belysa de tvÄ företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primÀra syftet Àr att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan anvÀnder sig av i reklamfilmerna för att vÀrva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som anvÀnds Àr ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag Àven videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Offentliga möten i det privata : En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

FrÄn vaggan till graven : En kvalitativ studie om LSS-handlÀggaresyrkesroll och arbetssituation

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

LÀxa - Vad styr? En studie i makten kring lÀxor

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka makten kring lÀxan och hur lÀxan kan pÄverka mÀnniskor. Jag vill ocksÄ undersöka hur lÀxan framstÀlls och bibehÄlls i dagens lÀxdiskurser.Teori: I den hÀr uppsatsen studerar jag hur lÀxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv pÄ hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser Àr centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn pÄ hur makten i dagens samhÀlle har flyttats frÄn makthavarna till att individerna styr sig sjÀlva. DÀrför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

FörhÄllanden mellan rollfigurerna i Hebrik Ibsens Vildanden : en analys utifrÄn strukturalistiska teorier

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera hur memoria framstÀlls i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lÀrans klassiska del.GrundlÀggande begrepp som anvÀnds Àr visualisering som syftar till retorikerns förmÄga att tÀnkasig bilder för att lÀttare komma ihÄg dem. Ju bisarrare, fÀrgladare eller komiska de Àr, ju lÀttare Àrdet att komma ihÄg dem. Visualiseringen baseras pÄ Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering Àr loci, som Àr retorikerns, i minnet, bestÀndiga fÀstpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Relationen kommun ? lÀnsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövÄrd : En strÀvan efter kommunikativa ideal

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->