Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Gröna argument - Sida 63 av 72

Blandat boende - en utopi?

Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning Àr att blandat boende leder till bÀttre integration.

Trailer Equipment Design : Utveckling av verktygslÄda för lastbilar

Thesis completed by Johan Arvidsson, Alex Rasooli and Pontus Winroth, students at master program Product development and Design at the School of Engineering in Jönköping Sweden. The project comprises 30 ECTS credits and was carried out during the semester in the autumn of 2007.It was carried out in cooperation with Eksjöverken AB, subcontractor within the truck industry with special knowledge within the area of complicated machinery construction work. Job initiators at Eksjöverken were Mats Svanberg and Kjell Nygard. Dag Holmgren was acting as a tutor from the university. The task was to develop tools for trucks, primary toolboxes but in case of time also under run protection.

?Du fÄr ju i dig proteinerna pÄ ett par minuter, sen Àr det klart? : Attityder och tankar kring valet av nÀringsintag i samband med trÀning

Bakgrund Nutrition Àr en viktig del i strÀvan efter god fysik och goda idrottsprestationer. NÀringsintaget i samband med trÀning pÄverkar prestation och adaption till trÀningen. Forskning visar att vÄra beteenden inte grundas enbart pÄ kunskap, utan Àr en produkt av vÄra samlade attityder. DÄ anvÀndandet av kosttillskott Àr utbrett och kan pÄverka nÀringsintaget finns det mycket att vinna pÄ att personer som arbetar med kostrÄdgivning för idrottsutövare har kunskap och förstÄelse för vad som styr valet av nÀringsintag i samband med trÀnig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vilka förestÀllningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av ÄterhÀmtnings- och mellanmÄl i syfte att öka trÀningseffekten och förbÀttra ÄterhÀmtningen hos regelbundet trÀnande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet trÀnande individer. Vid intervjuerna anvÀndes en halvstrukturerad intervjuguide.

Samtalsmetoder, elevinflytande och demokratisk kompetens i skolan : En analys av samtalsmetoder i allmÀnhet och deliberativa samtalsmetoder i synnerhet

En del av skolans uppdrag Àr att lÀra ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att lÄta eleverna utöva inflytande som gÀller Àven undervisningen. Problemet Àr att dagens skola mest anvÀnder sig av klass och elevrÄd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet pÄ att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen Àr dÀrför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan pÄverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda pÄ detta har jag analyserat nÄgra avhandlingar som innehÄller empiriska undersökningar dÀr samtal i allmÀnhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min lÀsning och analys av dessa avhandlingar har jag anvÀnt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnÄ elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhÀver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv nÀr det gÀller att ge elever mer inflytande.

Kvartalsrapportens betydelse : och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Möjligheter och begrÀnsningar hos det deliberativa samtalet : En systematisk litteraturstudie om implementering i klassrummet och om utmaningar för skola och lÀrarroll

Denna forskningskonsumtion strÀvar efter att utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begrÀnsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet pÄverkar lÀrarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och Àven ett par internationella engelsksprÄkiga författare.Det deliberativa samtalet Àr en kommunikativ metod dÀr samförstÄelse, konsensus och demokrati stÄr i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmÀrksammade föresprÄkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrÄgastÀllas och samtalet ska helst utesluta lÀrarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna vÀrdegrundsarbetet i skolan.

MÀnnen i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nĂ€ra lĂ€sning av Moa Martinsons Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€d med fokus pĂ„ de manliga karaktĂ€rerna förmĂ„r öppna texten för tolkning pĂ„ nĂ„got nytt sĂ€tt, huvudsakligen i ett sjĂ€lvbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frĂ„gan om Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€ds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av mĂ€nnen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina tvĂ„ drunknade söner trĂ€nger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gĂ„ vidare avspeglas i romanen.

LÀrare - dÀrför förkunnare : En undersökning av kristendomslÀrarinnan Astri Heimers morgonböner och hennes roll som morgonbönsförrÀttare 1938-1954

Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

Gymnasieelevers skriftliga argumentation : En jÀmförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk 1

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. FrÄgan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hÀnvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill sÀga att revisionsplikten Àr av stor betydelse förbekÀmpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott gÄr isÀr och frÄgan om revisionspliktens preventiva effekt pÄ denekonomiska brottsligheten kvarstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

lagstadgad revisionsplikt? : en kvantitativ studie av aktiebolag i UmeÄ

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

Avskaffande och Äterinförande av ett och samma styrverktyg

Bakgrund och problem: Företag möter idag hÄrdare konkurrens och en allt snabbareteknologisk utveckling och det medför att företag stÀller allt högre krav pÄ den ekonomiskastyrningen. Kritikerna hÀvdar att den traditionella budgeten som styrverktyg inte Àr tillrÀckligför att företaget ska kunna styra effektivt. I Sverige har den traditionella budgeten ett starktfÀste, men det finns idag en rÄdande trend att inte anvÀnda sig av budget. Författarna harintervjuat respondenter för fyra företag som har anvÀnt sig av budget, men avskaffat den för attanvÀnda sig av alternativa styrverktyg. Företagen har efter en tid ÄtergÄtt till att anvÀnda sig avbudget igen.

Den kommunala skolan : Riksdagspartiernas Äsikt i frÄgan dÄ och nu

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

Författaren & boken i medierna : SjÀlvframstÀllningsstrategier i marknadsföring pÄ Internet

Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.

En legitimitetsanalys av direktivsförslaget gÀllande den europeiska utredningsordern. En spÀnning mellan processuellt och substantiellt antagen lag

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->