Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Gröna argument - Sida 65 av 72

Offentliga möten i det privata - En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

KÀllhantering - En journalistisk utmaning : En fallstudie av tvÄ svenska lokaltidningar

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Socialt hÄllbar stadsplanering : Kommunal stadsplanering i samspel med digitala verktyg för rörelse och kommunikation

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

"Om jag Àr dÄlig jag slutar" : En studie av grammatiska avvikelser utifrÄn processbarhetsteorin i skönlitterÀr andrasprÄkssvenska

This thesis examines the way that subversivity is produced in relation to the name of the author, as understood by Foucault, and what potential for ressistance that can be glimpsed there. This from the reading of three text that in different ways relate to that theme.Firstly, throught the reading of "Isis mamma a?r genusvetare, skribent och konstna?r, min mamma a?r f.d. sta?derska, kokerska och dagisfro?ken, numera fo?rtidspensiona?r med diagnosen fibromyalgi" by Lidija Praizovic?, a text that actively work with the internal production of different exteriorities.

Kulturarvets plats i planeringen

Vilka förestÀllningar finns det om kulturarv? Syftet med detta arbete att undersöka vilken plats frÄgor om kulturarv intar i den kommunala planeringen samt hur kulturarvsfrÄgor hanteras i planeringen. Syftet Àr Àven att öka förstÄelsen för de konflikter som kan uppstÄ kring kulturarv och förestÀllningarna om detta i planeringen. Arbetet bestÄr av en empirisk undersökning av tvÄ fallstudier. De bÄda fallstudierna ligger sedan till grund för en jÀmförelse mellan tvÄ detaljplaner, Kvarteret Axel och Stadsmarinan frÄn Karlskrona kommun, Blekinge lÀn.

FörskollÀrares dokumentationsarbete i den dagliga verksamheten : En kvalitativ intervjustudie med sju förskollÀrare

Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Memoria - den bortglömda minneskonsten? : En analys av memoriaavsnitt i moderna svenska retorikhandböcker.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera hur memoria framstÀlls i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lÀrans klassiska del.GrundlÀggande begrepp som anvÀnds Àr visualisering som syftar till retorikerns förmÄga att tÀnkasig bilder för att lÀttare komma ihÄg dem. Ju bisarrare, fÀrgladare eller komiska de Àr, ju lÀttare Àrdet att komma ihÄg dem. Visualiseringen baseras pÄ Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering Àr loci, som Àr retorikerns, i minnet, bestÀndiga fÀstpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Tal med ideologi : En analys av socialdemokratiska företrÀdares utsagor mellan 1928 och 1939

I min uppsats sÄ har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhÀllets sÀrart. Detta Àmne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger sÄ lÄngt tillbaka i tiden. Mitt val av detta Àmne beror huvudsakligen pÄ att jag önskar öka förstÄelsen för hur vÀlfÀrden och folkhemsidealet kom att utmÀrka Sverige. För att uppnÄ detta har jag frÀmst studerat socialdemokratin, dÄ den som det framgÄr i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mÄn det pÄverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat Àven andra faktorer.

Behovet av Riskkontroll och ErsÀttningssystem : En jÀmförande studie om hur Carnegie & HQ Bank misslyckades med att förhindra uppkomsten av övervÀrderingar i sina tradingportföljer.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Strategier för differentiering i marknadsföring pÄ den svenska elmarknaden : En kvalitativ studie om hur smÄ elhandelsbolag arbetar strategiskt för att skapa konkurrensfördelar

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. MÄlet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nÄ ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsÀkra kunderna flexibla leveransvillkor till lÀgsta möjliga priser. Avregleringen pÄ elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen Àndrade Àven spelets regler och förutsÀttningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna pÄ marknaden och beslut om hur man skulle tÀvla om kunder pÄ en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen pÄ marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgÄngrika pÄ den  nya marknaden krÀvdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier pÄ elhandelsmarknaden görs mer komplext dÄ företagen arbetar med en homogen produkt pÄ en marknad som karaktÀriseras av lÄga marginaler, lÀttrörliga kunder och dÀr företagen har svÄrt att pÄverka produktens pris.

I vÀntan pÄ K3 - En studie gÀllande K2-regelverket

Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden bestÀmde sig 2004 att Àndra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit sÄhÀr Àr att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehÄller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillÀmpas frÄn Är 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gÀllande om företag valt att tillÀmpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlÀgga detta vilket visade att regelverketanvÀnts av ytterst fÄ företag.

Regel- eller principbaserade standarder? En komparativ studie

Syftet med studien Àr att undersöka BFNs uttalande att K3 Àr ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket Àr i förhÄllande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie dÀr vi klassificerar redovisningsregelverken utifrÄn ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts pÄ regelverkens klassificeringar av tillgÄngar, skulder samt omsÀttnings- och anlÀggningstillgÄngar. Undersökningen Àr relevant dÄ de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vÄr vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare dÀr en bedömning av varje enskild bestÀmmelse görs huruvida den Àr regel- eller principbaserad och dÀr omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sÀtts i relation till andra regelverk.

Relationen kommun ? lÀnsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövÄrd - En strÀvan efter kommunikativa ideal

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

En kartlÀggning av Ärsredovisningars kvalité efter revisionspliktens avskaffande

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags Ärsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i Ärsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i Ärsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kÀnnetecknas av de kvalitativaegenskaperna frÄn Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar pÄ fullstÀndighet i Ärsredovisningenenligt rÄdande lag.

(MAR)DR?MMARNAS MONUMENT? En kvalitativ argumentations- och retorikanalys av kulturdebatten kring konstverket Dr?mmarnas monument.

When the public artwork Dr?mmarnas monument was installed at G?taplatsen in Gothenburg in the summer of 2023, it became the starting point for one of Gothenburg's most talked about and controversial cultural events. Politicians, journalists, artists and the public made their voices heard, either criticizing the art installation or defending it. The local newspaper G?teborgs-Posten became a central arena for this cultural debate.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->