Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Gröna argument - Sida 60 av 72

Översiktsplan- en "överdriftsplan"?

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Jag duschar inte : En undersökning om varför elever inte duschar efter idrott och hÀlsa lektionerna

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hÀlsa lektionerna och vad lÀrarna har för syn pÄ det. Följande frÄgestÀlllningar har anvÀnts.-          Finns det nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors argument nÀr det gÀller att duscha?-          Hur förhÄller sig lÀrarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslÀrare och fyra elever, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Dessa elever gÄr alla i Ärskurs 8.

VÀlfÀrd, jÀmstÀlldhet och demokrati

The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and JĂŒrgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

En jÀmförelse av energiÄtgÄng och emissioner för olika persontransportslösningar i Stockholm stad

This master thesis sets out to compare the different public transport modes in Stockholm city.Both energy consumption and air pollution are compared. The chosen transport methods are car,bus and metro.Traditionally the rail industry has had environmental arguments as a strong competitiveadvantage when it comes to passenger transportation. However, in recent years the automotiveindustry has been getting more positive media attention regarding environmental issues, forexample Roger Kemp?s statement that the car is the most environmental friendly passengertransportation mode in the UK. This study will show the environmental advantages of railwaytraffic in cities.The energy sources of the world are not endless and the use of the different sources affects theenvironment in different ways.

LÀr man sig nÄgot pÄ HiG? : Tidigare ekonomstudenter berÀttar

Varje Är tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och sÄ mÄnga som 650 studenter lÀser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i GÀvle (HiG). Vi Àr sjÀlva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebÀr blandade kÀnslor av bÄde förvÀntan och oro. Orsaken till denna osÀkerhet Àr till stor del det faktum att vi inte vet vad som förvÀntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lÀrt oss under vÄr utbildning och vad förvÀntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat före detta studenter frÄn HiG, varav en man och en kvinna frÄn den privata sektorn samt en man och en kvinna frÄn den offentliga sektorn.

Ett kontraktualistiskt försvar av djurens rÀttigheter

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Politisk TV-reklam : En jÀmförelse mellan partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014

Politisk TV-reklam Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begrÀnsad mÀngd svensk forskning pÄ omrÄdet, Àr det intressant att undersöka vilka strategier som anvÀnds. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda pÄ vilka strategier som anvÀnds för att övertyga vÀljarna i bild och text. Vilka Àr de centrala budskapen och anvÀnder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet bestÄr av sex av partiernas valfilmer som visades pÄ TV4 inför riksdagsvalet.

ÖvergĂ„ngsreglerna i K2 - Effekten pĂ„ eget kapital i forsknings- och utvecklingsföretag

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Communication of CSR activities : a case study in the dairy sector

Recent corporate challenges require effective communication in order to secure a company?s reputation. Companies as a result, need to be committed to a series of corporate social and environmental practices along with their financial commitments to their shareholders and investors. In fact, businesses are required to go above their ordinary operations and involve all potential stakeholders that can be affected by their strategies. Companies also need to communicate social, environmental and economic consequences of their activities along with their CSR commitments to their internal and external stakeholders in order to make a better corporate image and improve their market opportunities.

?Om inte vi mammor mÄr bra mÄr inte barnen bra heller? : En studie om kvinnor som har barn med frihetsberövade mÀn

The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and JĂŒrgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

Idrott & hÀlsa ur ett genusperspektiv : Idrott- och hÀlsalÀrares uppfattningar om genusrelaterade frÄgor i sitt Àmne.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.

Balanserade styrkort i primĂ€rvĂ„rden i landstinget i Östergötland : en analys av styrkort och processer

SummaryBackground: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden.

"Inga kylda drycker" : en fallstudie av Systembolagets externa kommunikation

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.

Kvinnor kysser försiktigt, mÀnstöter hÄrt :  Konstruktioner av kön, genus och sexualitet i sexrÄdgivning iAftonbladet och Expressen

SprÄket har en central roll i diskursanalys eftersom sprÄket formar vÄr verklighet. PÄ samma sÀtt bidrar medier till hur vi upplever vÀrlden omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum dÀr detta sker Àr sexrÄdgivningsspalter i kvÀllstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna Àr att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan Àr nÀstintill ointresserad av sex.

Översiktsplan- en "överdriftsplan"?

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->