Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Gröna argument - Sida 59 av 72

Belöningssystem - ett vinnande koncept? - Ett belöningssystems pÄverkan pÄ motivationen inom en organisation

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien Àr att utifrÄn verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förstÄelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers anvÀndande av metoden samt dess vÀrde för organisationer. Studien Àr avkvalitativ karaktÀr och fokus fÀsts vid tolkning och förstÄelse av AC baserat pÄrespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats frÄn sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har pÄvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

PÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning -HFD 2011 ref 20 och dess pÄverkan pÄ redovisningen

Sammanfattning: Det har under lÄng tid tillbaka varit praxis att tillÀmpa alternativregeln vid intÀktsrapporteringen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning, vilket innebÀr att man som redovisare vÀljer att inte aktivera företagets ofakturerade pÄgÄende arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det faststÀllt att omrÄdet pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning Àr frikopplat frÄn beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan Àndrade sina rÄd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet frÄn 2011 har argumenterat i frÄgan samt att se hur domen pÄverkar redovisningen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning.För att kunna genomföra studien och finna svar pÄ studiens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten frÄn rÀttsfallet 2011. Vi har Àven tagit del av den pÄgÄende debatten gÀllande studiens omrÄde i tidskriften Balans.

FrÄn sed till standard pÄ 10 Är Hur har ISA pÄverkat svenska revisorers arbetssÀtt?

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Optimering av protokoll för immunhistokemiskfÀrgning med antikroppen anti-TLR4

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

FörbÀttringsmöjligheter inom prefabproduktion : En undersökning av BoKlok-fabriken i Gullringen

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Ty fÄngen har vaknat, han sover ej mer : En kvalitativ studie av relationen mellan fÄngsammanslutningar, KRUM och kriminalvÄrden under tiden kring 1970-talets fÄnguppror

År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

Att legitimera tobaksverksamhet genom sprÄkligt uttryck i text - Det stÀndigt paradoxala problemet

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Styrdokument för kontorsbyggnation ur ett ekologiskt hÄllbarhetsperspektiv : Aspekter och argument

The construction and real estate industry represents a significant part of Sweden's total impact on the environment and mainly affects the following national environmental objectives: reduced climate impact, a good built environment and a non-toxic environment. By establishing internal rules, companies within the industry can reduce their environmental impact. SMT (AB Sandvik Materials Technology), a part of the industrial group Sandvik AB, has set a target that during 2014 develop a guiding document with special consider to the environmental impact during construction of office buildings, that they establish at the Swedish regional capital Sandviken, for both internal and external tenants. This study therefore aims to clarify which environmental aspects that the construction and real estate sector mainly are responsible for, and therefore should be part of a guiding document for a company for establishing office buildings, and to present arguments regarding the use of such a document. The study is based on literature studies and personal contact with other companies, in the form of e-mail conversations and a telephone interview.

HÄllbarhetsredovisningens innehÄll efter en företagskris - en studie om hur allmÀnheten pÄverkar företags hantering av legitimitet

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Intressenters pÄverkan pÄ ideella fotbollsföreningars Ärsredovisning - en kvalitativ studie av tre ideella fotbollsföreningar pÄ elitnivÄ

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

BranschförÀndring i svensk dagligvaruhandel- Vilka strategier stÄr till buds vid en nyetablering av en hard discount aktör?

Syftet med vÄr uppsats Àr att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som stÄr till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförÀndring pÄ grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr en abduktiv ansats dÀr en vÀxelverkan mellan teori och empiri Àr central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primÀrdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vÄr studie Àr bl.a.

SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

?Kristendomen och de andra vÀrldsreligionerna? : En jÀmförande studie av kursplanerna för religionskunskap i Sverige, Finland och Norge

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Utforskande teckning - som verktyg och uttryck :

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vÄrt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande anvÀnds i en vidare bemÀrkelse). Som landskapsarkitekter Àr det viktigt att vi skapar vÄrat eget förhÄllande till den verklighet som omger oss ? och sÀtter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska vÀrlden och dess landskap erhÄller vi nya perspektiv och breddar vÄrat vetande. Med utgÄngspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhÄllandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lÀrs ut pÄ konst- och designutbildningar idag.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->