Ett kontraktualistiskt försvar av djurens rättigheter
Jag har utgått från premissen att djur bör tillskrivas rättigheter, och därefter analyserat huruvida utilitarismen kan användas för att ge djur rättigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket låg nivå av en direkt rättighet (nämligen rättigheten att få sina intressen visade lika hänsyn som andras intressen) men inte kan ge några mer garanterade rättigheter utöver denna. Utilitarismen brottas också med många grundläggande problem, bland annat frågan om hur man kan jämföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och därför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivå av rättigheter jag sökt efter här. Inte heller naturrättsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nätverk av rättigheter, men eftersom naturrättsteorin själv inte kan förklara vilken grund dessa rättigheter vilar på så kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs också upp, och den verkar vila på ett stadigt fundament: andras rättigheter gentemot mig är giltiga i den mån jag ger dem till andra (och mina rättigheter gentemot andra är giltiga i den mån dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rättigheter. Jag har visat på varför ett socialt kontrakt överhuvudtaget är giltigt och framfört ett förslag på lösning av frivillighetsproblemet, och sedan använt Rowlands version av Rawlsk kontraktualism för att visa på varför också individuella djur får direkta rättigheter under ett sådant socialt kontrakt. Även om kontraktualismen verkar vara en bra grund så har Rowlands fortfarande problem att kämpa med, bland annat hur man kan ta hänsyn till vissa individers direkt motsatta intressen i naturen. Rowlands har också svårigheter med sin gränsdragning av moralen: jag har hävdat att den bör dras vidare än han gör, då han stödjer sin gränsdragning på ett felaktigt argument (att enbart djur med preferenser ska infattas i moralen). Enligt denna teori har då många ickemänskliga djur rättigheter. Jag anser att kontraktualismen är den mest lovande etiska teorin i sammanhanget, och Rowlands teori är absolut värd att vidareutvecklas, främst på punkterna vilka djur som ska räknas som moraliska individer och hur förhållanden mellan dem bör se ut. Min förhoppning är att mänskligheten också kommer att omsätta teorin i praktiken.