Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

I och med den ökade globaliseringen, stÀlls det dagligen nya krav och förvÀntningar pÄ organisationer att möta de fluktuerande behov som omvÀrlden stÀller pÄ dem. AnvÀndningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit sÄ stort eller starkt som idag och det strÀcker sig alltifrÄn regeringspropositioner, forskning, varumÀrken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad Àr egentligen innovation och vad innebÀr det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att Ästadkomma en förstÄelse för vad innovation egentligen Àr och hur en organisation kan dra nytta av det..

Krishantering har under en lÄng tid legat pÄ de offentliga aktörerna i samhÀllet. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn pÄ krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att mÀnniskor kan skadas av ett hot. DÀrför mÄste samhÀllet kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung frÄn andra vÀrldskriget, dÄ man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Social media constitutes an increasing part of organizations and businesses today, regardlessif its segment is B2B (Business to business) or B2C (Business to consumer). The use ofsocial media has been self-evident for many companies, especially throughout the B2C area.The study examined attitudes towards Web 2.0 and social media in the B2B-segment, andwhat advantages and disadvantages that might exist with the use of the implementation. Inorder to answer the research question a qualitative case study on the company IFS (Industrialand Financial Systems) was made..

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnÀringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material frÄn litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare pÄ olika positioner och nivÄer i Ätta gÀvleorganisationer inomkulturnÀringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda pÄ plats stÀmmer relativt bra med befintliga tankar om vÀlfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnÀringarna överlever alla pÄ nÄgot vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det pÄ bÀsta sÀtt bör organisationen......vara organisk, det vill sÀga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sÀtter Ä andra sidan höga krav pÄrekrytering och social kompetens....ha nÄgon form av plattform (i uppsatsen ocksÄ kallat idékatalysator) dÀr medarbetare frÄn organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter pÄ varandras idéer. Detta krÀver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertomrÄden....göra medarbetare delaktiga ? dÄ ökar deras engagemang och viljan att vÄrda det de sjÀlva Àr med och bygger upp.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Under det senaste 10-15 Ă„ren finns ett ökande inslag av sĂ€rskilda förband och enheter för inhĂ€mtning av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor i de insatsomrĂ„den som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militĂ€ra behovet av att agera i miljöer som prĂ€glas av kontakter med mĂ€nniskor har skapat en ökad anvĂ€ndning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militĂ€ra vokabulĂ€ren.  HUMINT och Personbaserad inhĂ€mtning (PBI) Ă€r det tvĂ„ begrepp som i Sverige anvĂ€nds för att beskriva inhĂ€mtningen av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor. I Försvarsmaktens UnderrĂ€ttelsehandbok - FörhandsutgĂ„va (FM UndH Fu) frĂ„n 2006 anvĂ€nds begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översĂ€ttning Ă€r dĂ€r gjord. De övriga underrĂ€ttelsedisciplinerna Ă€r dock översatta till en svensk benĂ€mning.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

I den hÀr studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumÀrkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som Àr verksamma inom respektive förening har intervjuats för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ byggnationen av ett varumÀrkeskapital inom den nÀmnda kontexten. Anledningen till detta var för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter pÄ. SÄ som mÄnga författare fastslÄr som jag pÄvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) sÄ blir vikten av varumÀrket allt viktigare för organisationer i dagens samhÀlle. För att nÄ ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hÀvda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumÀrkesfrÄgor inom organisationer. Resultaten av denna studie pÄvisar hur ett varumÀrkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och pÄverkan.

Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. SamhÀllet och media stÀller nya krav dÀr det inte lÀngre rÀcker att tillfredsstÀlla Àgarna och kunder, utan hÀnsyn mÄste Àven tas till allt runt omkring verksamheten. Den hÀr uppsatsen belyser utsuddningen av grÀnser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa pÄ relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger pÄ intervjuer med chefer inom verksamhetsomrÄdet Besök och BosÀttning hos Migrationsverket. Genom att anvÀnda en intervjumall med olika teman sÄg vi olika fenomen hos respondenterna.